Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

stallgödsel, övergödning

Jordar som fått stora mängder stallgödsel under lång tid kan bli mättade på fosfor. Det innebär att det inte får plats mer fosfor att bindas i jorden och fosforn börjar utlakas. Foto: Mårten Svensson

Gödsla enligt markkarta

Det har sagts förut. Fördela djurens gödsel på alla gårdens åkrar. Dessutom minskar risken för att fosfor ska läcka från jordar som blivit uppgödslade med tiden. Samtidigt får alla fält ta del av stallgödselns fördel för bördigheten.

Det är välbekant att åkermarken nära gårdscentrum ofta innehåller mer fosfor och kalium än åkrar längre bort. Det är något som skapats under lång tid och i tiden före traktor och gummihjul på vagnar var det ett stort jobb att köra djurens gödsel långt bort.

Nu är tekniken helt annorlunda men fortfarande kan det vara lockande att när tiden är pressad att spara tid och kostnader genom att inte köra till alla gårdens åkrar.

Jorden kan bli mättad på fosfor

Med tiden kan jord som fått stora mängder stallgödsel under lång tid och där P-AL-klass V nåtts sedan länge bli mättad på fosfor. Det betyder att det helt enkelt inte får plats mer fosfor att bindas i jorden. Då kan löst fosfat börja utlakas ur jorden precis som nitratkväve med dräneringsvatten.

I länder som Holland och Danmark är det vanligt med sådana fosformättade jordar men i Sverige finns det främst på enskilda skiften på enskilda gårdar.

Sälj överflödig gödsel

På gårdar med mycket djur sprids mycket stallgödsel men på närbelägna växtodlingsgårdar sprids ingen stallgödsel alls. Om det varit samma brukare till båda gårdarna skulle gödseln troligen fördelats över båda gårdarnas marker. Går det inte att åstadkomma en bättre fördelning av gödseln även med två brukare med tanke på stallgödselns nytta för långsiktig bördighet?

Ofta beräknas att det kostar några kronor per ton och kilometer att transportera flytgödsel. Men den kostnaden är det i de flesta fall lönsamt att flytta gödseln upp till några kilometer till P-AL-klass III-jordar. På de jordarna gör fosforn större nytta och där finns en betalningsförmåga för stallgödselns värde.

Praktiska tips

  • Stallgödseln innehåller inte bara N, P, K utan mikronäringsämnen och mullråvara. Det är en stor fördel för bördigheten att detta kommer alla gårdens marker tillgodo.

  • Finns det gårdar utan djur i närheten? Med fördelarna ovan finns ofta en betalningsvilja för gödseln.

  • Om en granngård inte har djur eller har färre djur per hektar har de förmodligen delvis andra grödor. Det ger i så fall fler spridningsfönster under året vilket underlättar arbetsplaneringen.

  • Marker i P-AL-klass V läcker ibland mer fosfat än jordar med måttligt fosforinnehåll.

  • Det mesta ovan förutsätter förstås att det finns en aktuell markkarta. Följ rådet att göra en markkartering cirka var tionde år.

  • På vissa gårdar är det en bra ide att bygga en satellitbehållare för gödsel vid åkermark som ligger längre bort och fylla den behållaren under en tid på året då tiden medger det.

Sidan uppdaterades 2019-05-16 av Alexander Regnér

  1. Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
  2. Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.
  3. Med hjälp av en kvävesensor, N-sensor, kan gödslingen varieras och anpassas till behovet för varje del av fältet. Det kan innebära en årlig vinst på 28 300 kronor per år.
  4. Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen
  5. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
  6. Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.
  7. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  8. Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
  9. Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan.  Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.
  10. Du kan minska bränsleförbrukningen med upp till 20 procent genom att köra sparsamt. En minskning med bara 10 procent kan innebära en besparing på 12 200 kronor per år.

Relaterade länkar

Du kan läsa mer om markkartering på Precisionsskolans webbplats.

Filmer

Se Jordbruksverkets film om hur markkartering ger dig besked om näringsinnehåll och jordart.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp