Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

stallgödsel, övergödning

Jordar som fått stora mängder stallgödsel under lång tid kan bli mättade på fosfor. Det innebär att det inte får plats mer fosfor att bindas i jorden och fosforn börjar utlakas. Foto: Mårten Svensson

Gödsla enligt markkarta

Det har sagts förut. Fördela djurens gödsel på alla gårdens åkrar. Dessutom minskar risken för att fosfor ska läcka från jordar som blivit uppgödslade med tiden. Samtidigt får alla fält ta del av stallgödselns fördel för bördigheten.

Det är välbekant att åkermarken nära gårdscentrum ofta innehåller mer fosfor och kalium än åkrar längre bort. Det är något som skapats under lång tid och i tiden före traktor och gummihjul på vagnar var det ett stort jobb att köra djurens gödsel långt bort.

Nu är tekniken helt annorlunda men fortfarande kan det vara lockande att när tiden är pressad att spara tid och kostnader genom att inte köra till alla gårdens åkrar.

Jorden kan bli mättad på fosfor

Med tiden kan jord som fått stora mängder stallgödsel under lång tid och där P-AL-klass V nåtts sedan länge bli mättad på fosfor. Det betyder att det helt enkelt inte får plats mer fosfor att bindas i jorden. Då kan löst fosfat börja utlakas ur jorden precis som nitratkväve med dräneringsvatten.

I länder som Holland och Danmark är det vanligt med sådana fosformättade jordar men i Sverige finns det främst på enskilda skiften på enskilda gårdar.

Sälj överflödig gödsel

På gårdar med mycket djur sprids mycket stallgödsel men på närbelägna växtodlingsgårdar sprids ingen stallgödsel alls. Om det varit samma brukare till båda gårdarna skulle gödseln troligen fördelats över båda gårdarnas marker. Går det inte att åstadkomma en bättre fördelning av gödseln även med två brukare med tanke på stallgödselns nytta för långsiktig bördighet?

Ofta beräknas att det kostar några kronor per ton och kilometer att transportera flytgödsel. Men den kostnaden är det i de flesta fall lönsamt att flytta gödseln upp till några kilometer till P-AL-klass III-jordar. På de jordarna gör fosforn större nytta och där finns en betalningsförmåga för stallgödselns värde.

Praktiska tips

  • Stallgödseln innehåller inte bara N, P, K utan mikronäringsämnen och mullråvara. Det är en stor fördel för bördigheten att detta kommer alla gårdens marker tillgodo.

  • Finns det gårdar utan djur i närheten? Med fördelarna ovan finns ofta en betalningsvilja för gödseln.

  • Om en granngård inte har djur eller har färre djur per hektar har de förmodligen delvis andra grödor. Det ger i så fall fler spridningsfönster under året vilket underlättar arbetsplaneringen.

  • Marker i P-AL-klass V läcker ibland mer fosfat än jordar med måttligt fosforinnehåll.

  • Det mesta ovan förutsätter förstås att det finns en aktuell markkarta. Följ rådet att göra en markkartering cirka var tionde år.

  • På vissa gårdar är det en bra ide att bygga en satellitbehållare för gödsel vid åkermark som ligger längre bort och fylla den behållaren under en tid på året då tiden medger det.

Sidan uppdaterades 2019-05-16 av Alexander Regnér

  1. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  2. Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.
  3. Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.
  4. Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.
  5. Fosfor är en ändlig resurs och priserna stiger. Det är viktigt att bara sprida fosforgödseln där den faktiskt behövs. Med en bättre styrning av gödslingen tjänar vår växtodlingsgård 15 700 kronor per år.
  6. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  7. Det krävs inga stora mängder växtskyddsmedel på fel ställe för att förorena ett vattendrag. Till exempel kan resterna som finns på en dunks folieförslutning förorena 33 kilometer av ett dike, som är en meter brett och 0,3 meter djupt, om de når ytvattnet. 
  8. Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.
  9. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  10. Du kan minska bränsleförbrukningen med upp till 20 procent genom att köra sparsamt. En minskning med bara 10 procent kan innebära en besparing på 12 200 kronor per år.

Relaterade länkar

Du kan läsa mer om markkartering på Precisionsskolans webbplats.

Filmer

Se Jordbruksverkets film om hur markkartering ger dig besked om näringsinnehåll och jordart.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp