Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

foder, mjölkkor, klimat

En ökad mängd råproteini foderstaten leder det i de flesta fall till en ökad mjölkavkastning. Men effekten av ökningen beror hur hög råproteinhalten är i foderstaten från början. Foto: Janne Andersson

Ge inte för mycket råprotein till mjölkkor

Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.

Proteinfoder är dyrt och trenden är att det bara blir dyrare och dyrare. Därför är det inte bara bra i ett miljöperspektiv att försöka minska proteinet i foderstaten utan också ekonomiskt.

En högavkastande mjölkko behöver en viss del våmstabilt protein, som till exempel raps- och sojamjöl, för att klara sin proteinförsörjning. I genomsnitt ligger en mjölkkos proteinutbyte på cirka 30 procent - 1 kilo råprotein i foderstaten ger 0,3 kilo mjölkprotein när foderstatens råproteinhalt är 15 procent.

Om du ökar mängden råprotein till mjölkkor leder det i de flesta fall till en ökad mjölkavkastning. Men effekten av ökningen beror hur hög råproteinhalten är i foderstaten från början. 

Om du ökar från 13 till 14 procent råproteinhalt i foderstaten ökar mjölkmängden med nästan ett kilo, medan en ökning av råproteinhalten från 19 till 20 procent bara ger 0,4 kilo mer mjölk.

Diagram över inverkan av foderstatens råproteinhalt på mjölkavkastningen

Inverkan av foderstatens råproteinhalt på mjölkavkastningen (Huhtanen, 2013).


Vid höga råproteinhalter i kornas foderstater kommer också en allt större mängd överskottskväve återfinnas i urinen som urea. Urea kan snabbt omvandlas till ammoniak i stallet och blir både ett miljö- och ett hälsoproblem.

Råproteinhalter att sikta mot

Följande nyckeltal för foderstatens råproteinhalt kan användas som riktvärden. Rekommendationen gäller under förutsättning att man har god kontroll på foderstaten.

  • Höglaktation - 17 procent
  • Mittlaktation - 15 procent
  • I slutet av laktationen - cirka 12-14 procent
  • Sintid – 12-13 procent


Källa: Huhtanen, P. 2013. Utfodring av mjölkkor utan proteinfoder- går det?länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Nytt nr 1. Inst. för Norrländsk Jordbruksvetenskap, SLU Umeå.

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Det krävs inga stora mängder växtskyddsmedel på fel ställe för att förorena ett vattendrag. Till exempel kan resterna som finns på en dunks folieförslutning förorena 33 kilometer av ett dike, som är en meter brett och 0,3 meter djupt, om de når ytvattnet. 
  2. Om tiden på produktionsbete utökas från 3 till 4 månader kan foderkostnaden minskas med 14 400 kronor per år.
  3. Med högre smältbarhet på grovfodret kan du öka andelen grovfoder i foderstaten och därmed minska kraftfodergivan. I vårt exempel har det inneburit en besparing på 57 000 kronor per år.
  4. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  5. Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan.  Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.
  6. Det har sagts förut. Fördela djurens gödsel på alla gårdens åkrar. Dessutom minskar risken för att fosfor ska läcka från jordar som blivit uppgödslade med tiden. Samtidigt får alla fält ta del av stallgödselns fördel för bördigheten.
  7. Strukturkalkning ökar markens bördighet samtidigt som risken för läckage av växtnäringsämnen minskar. Det är ett fint exempel på hur produktion och miljö kan gå hand i hand.   
  8. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  9. Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.
  10. Sedan år 2001 har fånggrödor odlats i stor omfattning i Sverige. Ingen enskild åtgärd har minskat kväveutlakningen mer på senare tid. Dessutom har den en bra verkan på jorden och kolinlagringen och har ökat lantbrukets miljöanseende.

Relaterade länkar

Proteintipset är en mötesplats där du kan köpa och sälja svenska fodergrödor.

Filmer

Med bra kvalitet på grovfodret behöver du inte kompensera lika mycket med kraftfodret.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp