Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

foder, mjölkkor, klimat

En ökad mängd råproteini foderstaten leder det i de flesta fall till en ökad mjölkavkastning. Men effekten av ökningen beror hur hög råproteinhalten är i foderstaten från början. Foto: Janne Andersson

Ge inte för mycket råprotein till mjölkkor

Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.

Proteinfoder är dyrt och trenden är att det bara blir dyrare och dyrare. Därför är det inte bara bra i ett miljöperspektiv att försöka minska proteinet i foderstaten utan också ekonomiskt.

En högavkastande mjölkko behöver en viss del våmstabilt protein, som till exempel raps- och sojamjöl, för att klara sin proteinförsörjning. I genomsnitt ligger en mjölkkos proteinutbyte på cirka 30 procent - 1 kilo råprotein i foderstaten ger 0,3 kilo mjölkprotein när foderstatens råproteinhalt är 15 procent.

Om du ökar mängden råprotein till mjölkkor leder det i de flesta fall till en ökad mjölkavkastning. Men effekten av ökningen beror hur hög råproteinhalten är i foderstaten från början. 

Om du ökar från 13 till 14 procent råproteinhalt i foderstaten ökar mjölkmängden med nästan ett kilo, medan en ökning av råproteinhalten från 19 till 20 procent bara ger 0,4 kilo mer mjölk.

Diagram över inverkan av foderstatens råproteinhalt på mjölkavkastningen

Inverkan av foderstatens råproteinhalt på mjölkavkastningen (Huhtanen, 2013).


Vid höga råproteinhalter i kornas foderstater kommer också en allt större mängd överskottskväve återfinnas i urinen som urea. Urea kan snabbt omvandlas till ammoniak i stallet och blir både ett miljö- och ett hälsoproblem.

Råproteinhalter att sikta mot

Följande nyckeltal för foderstatens råproteinhalt kan användas som riktvärden. Rekommendationen gäller under förutsättning att man har god kontroll på foderstaten.

  • Höglaktation - 17 procent
  • Mittlaktation - 15 procent
  • I slutet av laktationen - cirka 12-14 procent
  • Sintid – 12-13 procent


Källa: Huhtanen, P. 2013. Utfodring av mjölkkor utan proteinfoder- går det?länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Nytt nr 1. Inst. för Norrländsk Jordbruksvetenskap, SLU Umeå.

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Det finns flera saker att göra i stallet både för att djuren ska ha en bra miljö och för att få låg ammoniakavgång från gödseln. Och det behöver inte vara dyra åtgärder. Bra kvävehushållning i växtodlingen börjar redan i stallet på en gård med djur.
  2. Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.
  3. Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.
  4. Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet .
  5. Genom att sätta tak över smågrishörnan och investera i ett styrsystem kan du förbättra resultatet med 10 000 kronor per år.
  6. Fosfor är en ändlig resurs och priserna stiger. Det är viktigt att bara sprida fosforgödseln där den faktiskt behövs. Med en bättre styrning av gödslingen tjänar vår växtodlingsgård 15 700 kronor per år.
  7. Kväveeffekten av flytgödsel spridd på våren är dubbelt så hög som om den sprids på hösten. Det innebär att kompletteringsgödslingen kan minskas. Värdet av detta är i vårt exempel 9 900 kronor per år.  
  8. Genom att sänka inkalvningsåldern från 27 månader till 24 månader kan lantbrukaren på denna gård spara ca 46 000 kronor per år. Samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser med 15 ton koldioxidekvivalenter, en mängd motsvarande utsläppen från fem bilar.
  9. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  10. Om tiden på produktionsbete utökas från 3 till 4 månader kan foderkostnaden minskas med 14 400 kronor per år.

Relaterade länkar

Proteintipset är en mötesplats där du kan köpa och sälja svenska fodergrödor.

Filmer

Med bra kvalitet på grovfodret behöver du inte kompensera lika mycket med kraftfodret.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp