Just nu har vi driftstörningar på webbplatsen. Om du upplever problem när du besöker vår webbplats kan du stänga webbläsaren och försöka igen.

Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

foder, mjölkkor, klimat

En ökad mängd råproteini foderstaten leder det i de flesta fall till en ökad mjölkavkastning. Men effekten av ökningen beror hur hög råproteinhalten är i foderstaten från början. Foto: Janne Andersson

Ge inte för mycket råprotein till mjölkkor

Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.

Proteinfoder är dyrt och trenden är att det bara blir dyrare och dyrare. Därför är det inte bara bra i ett miljöperspektiv att försöka minska proteinet i foderstaten utan också ekonomiskt.

En högavkastande mjölkko behöver en viss del våmstabilt protein, som till exempel raps- och sojamjöl, för att klara sin proteinförsörjning. I genomsnitt ligger en mjölkkos proteinutbyte på cirka 30 procent - 1 kilo råprotein i foderstaten ger 0,3 kilo mjölkprotein när foderstatens råproteinhalt är 15 procent.

Om du ökar mängden råprotein till mjölkkor leder det i de flesta fall till en ökad mjölkavkastning. Men effekten av ökningen beror hur hög råproteinhalten är i foderstaten från början. 

Om du ökar från 13 till 14 procent råproteinhalt i foderstaten ökar mjölkmängden med nästan ett kilo, medan en ökning av råproteinhalten från 19 till 20 procent bara ger 0,4 kilo mer mjölk.

Diagram över inverkan av foderstatens råproteinhalt på mjölkavkastningen

Inverkan av foderstatens råproteinhalt på mjölkavkastningen (Huhtanen, 2013).


Vid höga råproteinhalter i kornas foderstater kommer också en allt större mängd överskottskväve återfinnas i urinen som urea. Urea kan snabbt omvandlas till ammoniak i stallet och blir både ett miljö- och ett hälsoproblem.

Råproteinhalter att sikta mot

Följande nyckeltal för foderstatens råproteinhalt kan användas som riktvärden. Rekommendationen gäller under förutsättning att man har god kontroll på foderstaten.

  • Höglaktation - 17 procent
  • Mittlaktation - 15 procent
  • I slutet av laktationen - cirka 12-14 procent
  • Sintid – 12-13 procent


Källa: Huhtanen, P. 2013. Utfodring av mjölkkor utan proteinfoder- går det?länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Nytt nr 1. Inst. för Norrländsk Jordbruksvetenskap, SLU Umeå.

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen
  2. Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.
  3. Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.
  4. Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.
  5. Har du mer stallgödseln än du egentligen behöver och tillräckligt med fosfor i jorden samtidigt som grannens mark inte fått någon vitamininjektion genom stallgödsel på decennier? Prova då att sälja gödsel till grannen.
  6. Sedan år 2001 har fånggrödor odlats i stor omfattning i Sverige. Ingen enskild åtgärd har minskat kväveutlakningen mer på senare tid. Dessutom har den en bra verkan på jorden och kolinlagringen och har ökat lantbrukets miljöanseende.
  7. Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan.  Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.

Relaterade länkar

Proteintipset är en mötesplats där du kan köpa och sälja svenska fodergrödor.

Filmer

Med bra kvalitet på grovfodret behöver du inte kompensera lika mycket med kraftfodret.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp