Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

foder, mjölkkor, klimat

En ökad mängd råproteini foderstaten leder det i de flesta fall till en ökad mjölkavkastning. Men effekten av ökningen beror hur hög råproteinhalten är i foderstaten från början. Foto: Janne Andersson

Ge inte för mycket råprotein till mjölkkor

Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.

Proteinfoder är dyrt och trenden är att det bara blir dyrare och dyrare. Därför är det inte bara bra i ett miljöperspektiv att försöka minska proteinet i foderstaten utan också ekonomiskt.

En högavkastande mjölkko behöver en viss del våmstabilt protein, som till exempel raps- och sojamjöl, för att klara sin proteinförsörjning. I genomsnitt ligger en mjölkkos proteinutbyte på cirka 30 procent - 1 kilo råprotein i foderstaten ger 0,3 kilo mjölkprotein när foderstatens råproteinhalt är 15 procent.

Om du ökar mängden råprotein till mjölkkor leder det i de flesta fall till en ökad mjölkavkastning. Men effekten av ökningen beror hur hög råproteinhalten är i foderstaten från början. 

Om du ökar från 13 till 14 procent råproteinhalt i foderstaten ökar mjölkmängden med nästan ett kilo, medan en ökning av råproteinhalten från 19 till 20 procent bara ger 0,4 kilo mer mjölk.

Diagram över inverkan av foderstatens råproteinhalt på mjölkavkastningen

Inverkan av foderstatens råproteinhalt på mjölkavkastningen (Huhtanen, 2013).


Vid höga råproteinhalter i kornas foderstater kommer också en allt större mängd överskottskväve återfinnas i urinen som urea. Urea kan snabbt omvandlas till ammoniak i stallet och blir både ett miljö- och ett hälsoproblem.

Råproteinhalter att sikta mot

Följande nyckeltal för foderstatens råproteinhalt kan användas som riktvärden. Rekommendationen gäller under förutsättning att man har god kontroll på foderstaten.

  • Höglaktation - 17 procent
  • Mittlaktation - 15 procent
  • I slutet av laktationen - cirka 12-14 procent
  • Sintid – 12-13 procent


Källa: Huhtanen, P. 2013. Utfodring av mjölkkor utan proteinfoder- går det?länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Nytt nr 1. Inst. för Norrländsk Jordbruksvetenskap, SLU Umeå.

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  2. Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.
  3. Strukturkalkning ökar markens bördighet samtidigt som risken för läckage av växtnäringsämnen minskar. Det är ett fint exempel på hur produktion och miljö kan gå hand i hand.   
  4. Greppa Näringen erbjuder möjligheten att få ett praktiskt test av hur jämnt din mineralgödselspridare faktiskt sprider gödseln. På vår växtodlingsgård ger detta en ökad skörd med 0,7 procent, till ett värde av 10 300 kronor per år.
  5. Du som har en ensidig växtföljd med stråsäd kan få bra lön för mödan med att vara kreativ och lägga in oljeväxter eller rent av vall. Det ger högre skörd, gör jorden friskare, motverkar växtföljdssjukdomar och ger lägre läckage av kväve.

Relaterade länkar

Proteintipset är en mötesplats där du kan köpa och sälja svenska fodergrödor.

Filmer

Med bra kvalitet på grovfodret behöver du inte kompensera lika mycket med kraftfodret.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp