Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

foder, mjölkkor, klimat

En ökad mängd råproteini foderstaten leder det i de flesta fall till en ökad mjölkavkastning. Men effekten av ökningen beror hur hög råproteinhalten är i foderstaten från början. Foto: Janne Andersson

Ge inte för mycket råprotein till mjölkkor

Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.

Proteinfoder är dyrt och trenden är att det bara blir dyrare och dyrare. Därför är det inte bara bra i ett miljöperspektiv att försöka minska proteinet i foderstaten utan också ekonomiskt.

En högavkastande mjölkko behöver en viss del våmstabilt protein, som till exempel raps- och sojamjöl, för att klara sin proteinförsörjning. I genomsnitt ligger en mjölkkos proteinutbyte på cirka 30 procent - 1 kilo råprotein i foderstaten ger 0,3 kilo mjölkprotein när foderstatens råproteinhalt är 15 procent.

Om du ökar mängden råprotein till mjölkkor leder det i de flesta fall till en ökad mjölkavkastning. Men effekten av ökningen beror hur hög råproteinhalten är i foderstaten från början. 

Om du ökar från 13 till 14 procent råproteinhalt i foderstaten ökar mjölkmängden med nästan ett kilo, medan en ökning av råproteinhalten från 19 till 20 procent bara ger 0,4 kilo mer mjölk.

Diagram över inverkan av foderstatens råproteinhalt på mjölkavkastningen

Inverkan av foderstatens råproteinhalt på mjölkavkastningen (Huhtanen, 2013).


Vid höga råproteinhalter i kornas foderstater kommer också en allt större mängd överskottskväve återfinnas i urinen som urea. Urea kan snabbt omvandlas till ammoniak i stallet och blir både ett miljö- och ett hälsoproblem.

Råproteinhalter att sikta mot

Följande nyckeltal för foderstatens råproteinhalt kan användas som riktvärden. Rekommendationen gäller under förutsättning att man har god kontroll på foderstaten.

  • Höglaktation - 17 procent
  • Mittlaktation - 15 procent
  • I slutet av laktationen - cirka 12-14 procent
  • Sintid – 12-13 procent


Källa: Huhtanen, P. 2013. Utfodring av mjölkkor utan proteinfoder- går det?länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Nytt nr 1. Inst. för Norrländsk Jordbruksvetenskap, SLU Umeå.

  1. Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
  2. Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.
  3. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  4. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  5. Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen
  6. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  7. Det har sagts förut. Fördela djurens gödsel på alla gårdens åkrar. Dessutom minskar risken för att fosfor ska läcka från jordar som blivit uppgödslade med tiden. Samtidigt får alla fält ta del av stallgödselns fördel för bördigheten.
  8. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  9. Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.
  10. Det finns flera saker att göra i stallet både för att djuren ska ha en bra miljö och för att få låg ammoniakavgång från gödseln. Och det behöver inte vara dyra åtgärder. Bra kvävehushållning i växtodlingen börjar redan i stallet på en gård med djur.

Relaterade rådgivningsbesök

Relaterade länkar

Proteintipset är en mötesplats där du kan köpa och sälja svenska fodergrödor.

Filmer

Med bra kvalitet på grovfodret behöver du inte kompensera lika mycket med kraftfodret.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp