Just nu har vi driftstörningar på webbplatsen. Om du upplever problem när du besöker vår webbplats kan du stänga webbläsaren och försöka igen.

Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

foder, klimat, ekonomi, mjölkkor

Foderkostnaden står för cirka 40 procent av mjölkproduktionen. Genom att hålla koll på kostnaderna och ha en bra foderstyrning finns det pengar att spara. Foto: Janne Andersson

Ge inte för mycket foder

Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.

Exemplet visar att det inte bara är företagets ekonomi som tjänar på en korrekt foderstat utan också klimatet. Resultatet påverkas av priset på kraftfoder och i det här exemplet låg foderpriset på 3,70 kronor per kilo.

En fungerande foderstyrning

Foderkostnaden står för cirka 40 procent av kostnaderna i mjölkproduktionen. Därför finns det starka motiv att ha kontroll på foderkostnaderna och ha en genomtänkt foderstyrning.

För att få en väl fungerande foderstyrning måste vissa grundkrav vara uppfyllda:

  • Du måste veta hur mycket korna mjölkar för att veta näringsbehovet.
  • För att kunna beräkna en foderstat är det nödvändigt med foderanalyser.
  • Foderstaten behövs för att kunna styra rätt mängd foder till rätt ko.
  •  Viktig med regelbunden uppföljning av foderstaten exempelvis genom en endagars utfodringskontroll, det vill säga att alla fodergivor vägs under en dag, för att få reda på hur foderstaten fungerar i praktiken.

Håll koll på kostnaderna

Foderstaten och hanteringen av fodret, det vill säga foderstyrningen, kommer att påverka den slutgiltiga kostnaden för fodret.

Sammantaget är det tre stora kostnadsposter som ingår i den totala foderkostnaden:

  • kostnaden för fodret
  • kostnaden för foderutrustningen
  • kostnaden för arbetstiden för att hantera fodret

Vi kan jämföra två olika typer av foderstyrning för att illustrera detta, fullfoder och individuell tilldelning av kraftfoder.

Fullfoder med beräknad överutfodring

Fullfoder innebär att allt foder blandas och en blandning tilldelas till antingen hela besättningen eller till en viss grupp av kor, till exempel högmjölkare.

Om du använder en blandning för hela kobesättningen exklusive sinkor innebär enligt amerikanska normer att du gör en blandning för besättningens medelavkastning per dag plus 30 procent. Om medelavkastningen i besättningen är 30 kilo så gör du en fullfoderblandning för 39 kilo mjölk. Kostnaden för foderhanteringen är kostnaden för fullfodervagnen plus kostnaden för olika typer av foderlager. Arbetstiden är tiden det tar för att hämta fodret till fullfodervagnen, blanda fodret och köra ut fodret.

Exakt utfodring med individuell tilldelning

Det andra alternativet är individuell tilldelning av kraftfoder till korna, antingen via en rälshängd fodervagn eller via kraftfoderstationer. Grovfodret kan ges direkt på foderbordet via en blandarvagn alternativt via en rälshängd fodervagn.

Vid en översiktlig jämförelse mellan de olika exemplen kan vi konstatera att kostnaden för själva fodret blir betydligt dyrare i fullfoderalternativet som egentligen är en planerad överutfodring. I det andra alternativet finns möjlighet att ha individuell tilldelning av det dyra kraftfodret och därmed minska foderkostnaden. Däremot är det en högre kostnad för foderutrustningen vid den individuella tilldelningen av kraftfoder.

  1. Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
  2. Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen
  3. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
  4. Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.
  5. Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
  6. Det finns flera saker att göra i stallet både för att djuren ska ha en bra miljö och för att få låg ammoniakavgång från gödseln. Och det behöver inte vara dyra åtgärder. Bra kvävehushållning i växtodlingen börjar redan i stallet på en gård med djur.
  7. Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.
  8. Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.
  9. Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet .
  10. Fosfor är en ändlig resurs och priserna stiger. Det är viktigt att bara sprida fosforgödseln där den faktiskt behövs. Med en bättre styrning av gödslingen tjänar vår växtodlingsgård 15 700 kronor per år.

Relaterade länkar

För mer information kan du läsa rapporten:

Filmer

Se LRFs film om Almunge prästgård som har klimatcertifierat sin mjölkproduktion.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp