Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

säker hantering av växtskyddsmedel

Foto: Janne Andersson

Fyll växtskyddssprutan säkert

Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.

Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.

15 meter För att minska risken att kemikalierna läcker till grundvattnet, kan du göra flera förebyggande åtgärder när det gäller platsen för påfyllning och rengöring av sprutan.

Först och främst bör du tänka på placering och utformning av platsen.

  • Ytan bör vara så pass stor att dunkar aldrig behöver ställas utanför påfyllningsplatsen. Rekommendationen är en meter runt om sprutekipaget i transportläge. Även preparatpåfyllare och dunkar ska få plats.
  • Se till att skyddsavståndet till vattendrag, vattenförande diken, vattentäkter, dräneringsbrunnar, avlopp mm är tillräckligt.
  • Det ska vara lätt att fylla på vatten i sprutan utan att det är risk för överfyllnad eller baksug. Använd gärna en bufferttank, överfyllnadsskydd eller vattenmätare med automatisk stängningsventil.

Själva påfyllningsplatsen kan se ut på olika sätt. Det säkraste alternativet är en platta med uppsamlingstank eller en ordentligt underhållen biobädd.  Ett alternativet är att fylla på sprutan i fält. Men tänk då på att det krävs ett skyddsavstånd på minst 30 meter.

Biobädd

Biobädden är en enkel konstruktion som består av en mix av matjord, finhackad halm och torv. Botten och sidor i biobädden ska vara täta. Syftet är att det organiska materialet håller kvar spillet som sedan bryts ner av mikroorganismer och kemiska processer.

Tät platta med uppsamling

En tät platta med uppsamling kan vara:

  • En del av en gödselplatta kopplad till gödselbrunnen.
  • En betongplatta med avledning av restvatten till gödselbrunnen.
  • En betongplatta inom- eller utomhus med uppsamling till en mindre behållare.

Biobädd och tät platta med uppsamling kan betraktas som säkra påfyllningsplatser och därmed minska skyddsavståndet från 30 till.

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
  2. Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen
  3. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
  4. Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.
  5. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  6. Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
  7. Det finns flera saker att göra i stallet både för att djuren ska ha en bra miljö och för att få låg ammoniakavgång från gödseln. Och det behöver inte vara dyra åtgärder. Bra kvävehushållning i växtodlingen börjar redan i stallet på en gård med djur.
  8. Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.
  9. Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.
  10. Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet .

Relaterade länkar

Du kan hitta mer information om växtskyddshantering och sprutjournal på Säkert växtskydds webbplats.

Relaterade broschyrer

Läs mer i Greppa Näringens skrifter.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp