Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

säker hantering av växtskyddsmedel

Foto: Janne Andersson

Fyll växtskyddssprutan säkert

Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.

Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.

15 meter För att minska risken att kemikalierna läcker till grundvattnet, kan du göra flera förebyggande åtgärder när det gäller platsen för påfyllning och rengöring av sprutan.

Först och främst bör du tänka på placering och utformning av platsen.

  • Ytan bör vara så pass stor att dunkar aldrig behöver ställas utanför påfyllningsplatsen. Rekommendationen är en meter runt om sprutekipaget i transportläge. Även preparatpåfyllare och dunkar ska få plats.
  • Se till att skyddsavståndet till vattendrag, vattenförande diken, vattentäkter, dräneringsbrunnar, avlopp mm är tillräckligt.
  • Det ska vara lätt att fylla på vatten i sprutan utan att det är risk för överfyllnad eller baksug. Använd gärna en bufferttank, överfyllnadsskydd eller vattenmätare med automatisk stängningsventil.

Själva påfyllningsplatsen kan se ut på olika sätt. Det säkraste alternativet är en platta med uppsamlingstank eller en ordentligt underhållen biobädd.  Ett alternativet är att fylla på sprutan i fält. Men tänk då på att det krävs ett skyddsavstånd på minst 30 meter.

Biobädd

Biobädden är en enkel konstruktion som består av en mix av matjord, finhackad halm och torv. Botten och sidor i biobädden ska vara täta. Syftet är att det organiska materialet håller kvar spillet som sedan bryts ner av mikroorganismer och kemiska processer.

Tät platta med uppsamling

En tät platta med uppsamling kan vara:

  • En del av en gödselplatta kopplad till gödselbrunnen.
  • En betongplatta med avledning av restvatten till gödselbrunnen.
  • En betongplatta inom- eller utomhus med uppsamling till en mindre behållare.

Biobädd och tät platta med uppsamling kan betraktas som säkra påfyllningsplatser och därmed minska skyddsavståndet från 30 till.

  1. Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
  2. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
  3. Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.
  4. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  5. Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
  6. Det har sagts förut. Fördela djurens gödsel på alla gårdens åkrar. Dessutom minskar risken för att fosfor ska läcka från jordar som blivit uppgödslade med tiden. Samtidigt får alla fält ta del av stallgödselns fördel för bördigheten.
  7. Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan.  Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.
  8. Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.
  9. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  10. Strukturkalkning ökar markens bördighet samtidigt som risken för läckage av växtnäringsämnen minskar. Det är ett fint exempel på hur produktion och miljö kan gå hand i hand.   

Relaterade länkar

Du kan hitta mer information om växtskyddshantering och sprutjournal på Säkert växtskydds webbplats.

Relaterade broschyrer

Läs mer i Greppa Näringens skrifter.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp