Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Beskrivande bildtext

Genom att öka antalet smågrisar minskar också fosfor- och kväveöverskottet vilket bidrar till mindre övergödning i sjöar och hav. Foto: Janne Andersson

Fler smågrisar per sugga

Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.

Det finns stora pengar att spara på att öka antalet producerade smågrisar, genom till exempel ökad överlevnad. På exempelgården producerar man 23,8 smågrisar per sugga och år vilket motsvarar medeltalet i landet. De 25 procent bästa i PigWin producerar 26,3 smågrisar per sugga och år, det vill säga 2,5 smågrisar fler än på exempelgården.

Genom en ökad överlevnad förbättrar vi på exempelgården resultatet med en smågris per sugga vilket här innebär en resultatförbättring på 86 000 kronor per år. En summa som kan användas för att täcka kostnader för insatser i både tid och pengar för att höja antalet producerade smågrisar per sugga.

Leif Göransson har skrivit en mer utförlig text om produktionseffektivitetens effekt på ekonomin och miljönPDF där du kan se att det finns potential för stora resultatförbättringar.

Värdet av en extra smågris per sugga och år

Beskriver tabellens innehåll
Intäkter och kostnader 
Smågrispris550 kr
Foderåtgång per smågris35 kg
Pris för smågrisfoder3,50 kr/kg
Foderkostnad per smågris120 kr
Vinst per smågris430 kr

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Det krävs inga stora mängder växtskyddsmedel på fel ställe för att förorena ett vattendrag. Till exempel kan resterna som finns på en dunks folieförslutning förorena 33 kilometer av ett dike, som är en meter brett och 0,3 meter djupt, om de når ytvattnet. 
  2. Om tiden på produktionsbete utökas från 3 till 4 månader kan foderkostnaden minskas med 14 400 kronor per år.
  3. Med högre smältbarhet på grovfodret kan du öka andelen grovfoder i foderstaten och därmed minska kraftfodergivan. I vårt exempel har det inneburit en besparing på 57 000 kronor per år.
  4. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  5. Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.
  6. Sedan år 2001 har fånggrödor odlats i stor omfattning i Sverige. Ingen enskild åtgärd har minskat kväveutlakningen mer på senare tid. Dessutom har den en bra verkan på jorden och kolinlagringen och har ökat lantbrukets miljöanseende.
  7. Strukturkalkning ökar markens bördighet samtidigt som risken för läckage av växtnäringsämnen minskar. Det är ett fint exempel på hur produktion och miljö kan gå hand i hand.   
  8. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  9. Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan.  Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.
  10. Det har sagts förut. Fördela djurens gödsel på alla gårdens åkrar. Dessutom minskar risken för att fosfor ska läcka från jordar som blivit uppgödslade med tiden. Samtidigt får alla fält ta del av stallgödselns fördel för bördigheten.

Beskrivning av exempelgården

Grisgård med 200 suggor och 1000 slaktsvinsplatser i Östergötland. 210 hektar åkermark där jorden är en mellanlera.

  • 120hektar höstvete
  • 60 hektar vårkorn
  • 30 hektar raps

Filmer

Se LRFs film om hur grisgården Södergård har gjort klimatsmarta lösningar.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp