Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Beskrivande bildtext

Genom att öka antalet smågrisar minskar också fosfor- och kväveöverskottet vilket bidrar till mindre övergödning i sjöar och hav. Foto: Janne Andersson

Fler smågrisar per sugga

Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.

Det finns stora pengar att spara på att öka antalet producerade smågrisar, genom till exempel ökad överlevnad. På exempelgården producerar man 23,8 smågrisar per sugga och år vilket motsvarar medeltalet i landet. De 25 procent bästa i PigWin producerar 26,3 smågrisar per sugga och år, det vill säga 2,5 smågrisar fler än på exempelgården.

Genom en ökad överlevnad förbättrar vi på exempelgården resultatet med en smågris per sugga vilket här innebär en resultatförbättring på 86 000 kronor per år. En summa som kan användas för att täcka kostnader för insatser i både tid och pengar för att höja antalet producerade smågrisar per sugga.

Leif Göransson har skrivit en mer utförlig text om produktionseffektivitetens effekt på ekonomin och miljönPDF där du kan se att det finns potential för stora resultatförbättringar.

Värdet av en extra smågris per sugga och år

Beskriver tabellens innehåll
Intäkter och kostnader 
Smågrispris550 kr
Foderåtgång per smågris35 kg
Pris för smågrisfoder3,50 kr/kg
Foderkostnad per smågris120 kr
Vinst per smågris430 kr

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  2. Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.
  3. Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.
  4. Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.
  5. Fosfor är en ändlig resurs och priserna stiger. Det är viktigt att bara sprida fosforgödseln där den faktiskt behövs. Med en bättre styrning av gödslingen tjänar vår växtodlingsgård 15 700 kronor per år.
  6. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  7. Det krävs inga stora mängder växtskyddsmedel på fel ställe för att förorena ett vattendrag. Till exempel kan resterna som finns på en dunks folieförslutning förorena 33 kilometer av ett dike, som är en meter brett och 0,3 meter djupt, om de når ytvattnet. 
  8. Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.
  9. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  10. Med hjälp av en kvävesensor, N-sensor, kan gödslingen varieras och anpassas till behovet för varje del av fältet. Det kan innebära en årlig vinst på 28 300 kronor per år.

Beskrivning av exempelgården

Grisgård med 200 suggor och 1000 slaktsvinsplatser i Östergötland. 210 hektar åkermark där jorden är en mellanlera.

  • 120hektar höstvete
  • 60 hektar vårkorn
  • 30 hektar raps

Filmer

Se LRFs film om hur grisgården Södergård har gjort klimatsmarta lösningar.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp