Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Beskrivande bildtext

Genom att öka antalet smågrisar minskar också fosfor- och kväveöverskottet vilket bidrar till mindre övergödning i sjöar och hav. Foto: Janne Andersson

Fler smågrisar per sugga

Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.

Det finns stora pengar att spara på att öka antalet producerade smågrisar, genom till exempel ökad överlevnad. På exempelgården producerar man 23,8 smågrisar per sugga och år vilket motsvarar medeltalet i landet. De 25 procent bästa i PigWin producerar 26,3 smågrisar per sugga och år, det vill säga 2,5 smågrisar fler än på exempelgården.

Genom en ökad överlevnad förbättrar vi på exempelgården resultatet med en smågris per sugga vilket här innebär en resultatförbättring på 86 000 kronor per år. En summa som kan användas för att täcka kostnader för insatser i både tid och pengar för att höja antalet producerade smågrisar per sugga.

Leif Göransson har skrivit en mer utförlig text om produktionseffektivitetens effekt på ekonomin och miljönPDF där du kan se att det finns potential för stora resultatförbättringar.

Värdet av en extra smågris per sugga och år

Beskriver tabellens innehåll
Intäkter och kostnader 
Smågrispris550 kr
Foderåtgång per smågris35 kg
Pris för smågrisfoder3,50 kr/kg
Foderkostnad per smågris120 kr
Vinst per smågris430 kr
  1. Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.
  2. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  3. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  4. På vår exempelgård innebär en anpassning av foderstaterna till de rekommendationer som SLU ger en årlig vinst på 61 000 kronor.
  5. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
  6. Det har sagts förut. Fördela djurens gödsel på alla gårdens åkrar. Dessutom minskar risken för att fosfor ska läcka från jordar som blivit uppgödslade med tiden. Samtidigt får alla fält ta del av stallgödselns fördel för bördigheten.
  7. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  8. Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.
  9. Det finns flera saker att göra i stallet både för att djuren ska ha en bra miljö och för att få låg ammoniakavgång från gödseln. Och det behöver inte vara dyra åtgärder. Bra kvävehushållning i växtodlingen börjar redan i stallet på en gård med djur.
  10. Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.

Beskrivning av exempelgården

Grisgård med 200 suggor och 1000 slaktsvinsplatser i Östergötland. 210 hektar åkermark där jorden är en mellanlera.

  • 120hektar höstvete
  • 60 hektar vårkorn
  • 30 hektar raps

Relaterade rådgivningsbesök

Filmer

Se LRFs film om hur grisgården Södergård har gjort klimatsmarta lösningar.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp