Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Proteinfoder, klimat

Genom att odla åkerbönor minskar utsläpp i samband med odling och transport av sojabönor samt bidrar till en årlig resultatförbättring. Foto: Katarina Holstmark, Jordbruksverket

Ersätt sojan med eget proteinfoder

Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.

Exempelgårdens nuvarande växtföljd är väldigt spannmålsintensiv, med raps var sjunde år som det enda avbrottet i växtföljden. Genom att ersätta vetet med åkerbönor på 30 hektar minskar behovet av kväve med 2 754 kilo kväve, vilket med ett kvävepris på 11 kronor per kilo innebär en besparing på 30 300 kronor.

Samtidigt får de även en förfruktseffekt som enligt beräkningar ger högre skördar på i snitt 600 kilo per hektar i de efterföljande grödorna. Åkerbönorna som produceras används sedan som proteinfoder till slaktgrisarna på gården. Med åkerböna i foderstaten måste foderstaten kompletteras med rapsmjöl för att nå upp till rätt proteinnivå.

Jämförelse av foderstater med soja resp. åkerböna till slaktgrisarna

Beskriver tabellens innehåll
 Med Soja Med åkerböna 
%-andelkg/slaktgris%-andelkg/slaktgris
Spannmål8921480196
Sojamjöl819--
Åkerböna--1229
Rapsmjöl--512
Övriga ingredienser (Lysin, fytas etc)3737

I exemplet har vi räknat med priserna i tabellen nedan för huvudingredienserna i foderstaten. Det innebär i vårt exempel att skillnaden i kostnad för de två foderstaterna är marginell, det skiljer 0,01 öre per megajoule vilket för hela slaktgrisuppfödningen innebär en total skillnad på 700 kronor.

Foderpriser​

Beskriver tabellens innehåll
 Pris kr/kg
Spannmål, produktionspris1,20
Spannmål, försäljningspris1,80
Åkerböna, produktionspris2,00
Rapsmjöl, inköpspris2,50
Sojamjöl, inköpspris3,50

Genom att börja odla åkerbönor blir lantbrukaren på vår exempelgård mindre beroende av världsmarknadspriset på soja, samtidigt som klimatpåverkan från gården minskar. I en foderstat med åkerbönor behövs mindre spannmål än i en sojabaserad foderstat.

Tillsammans med den förbättrade växtföljden som leder till en högre avkastning per hektar för spannmålen så kompenseras en del av den minskade intäkten för att arealen kunde använts för att producera spannmål till försäljning. Totalt blir den producerade mängden vete för avsalu 27 ton lägre än den var med den tidigare foderstaten med soja, vilket ger en resultatminskning på 16 200 kronor för spannmålen.

Skillnad i mängd spannmål med och utan åkerböna i växtföljden

Beskriver tabellens innehåll
Producerad mängd (ton)Utan åkerbönaMed åkerbönaSkillnad i produktionSkillnad i foderåtgångSkillnad i mängd för avsalu
Vete735615-120-93-27
Korn345375+30+300

Som tabellen nedan visar så innebär åkerböna i växtföljden på exempelgården att resultatet förbättras med 14 800 kronor per år.

Ekonomisk påverkan av att införa åkerböna i växtföljden

Beskriver tabellens innehåll
 Resultatpåverkan
Minskad kväveanvändning30 300 kr
Mindre spannmål för avsalu-16 200 kr
Minskad foderkostnad700 kr
Totalt14 800 kr

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet .
  2. Fosfor är en ändlig resurs och priserna stiger. Det är viktigt att bara sprida fosforgödseln där den faktiskt behövs. Med en bättre styrning av gödslingen tjänar vår växtodlingsgård 15 700 kronor per år.
  3. Kväveeffekten av flytgödsel spridd på våren är dubbelt så hög som om den sprids på hösten. Det innebär att kompletteringsgödslingen kan minskas. Värdet av detta är i vårt exempel 9 900 kronor per år.  
  4. Genom att sänka inkalvningsåldern från 27 månader till 24 månader kan lantbrukaren på denna gård spara ca 46 000 kronor per år. Samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser med 15 ton koldioxidekvivalenter, en mängd motsvarande utsläppen från fem bilar.
  5. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  6. Om tiden på produktionsbete utökas från 3 till 4 månader kan foderkostnaden minskas med 14 400 kronor per år.
  7. Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.
  8. Med hjälp av en kvävesensor, N-sensor, kan gödslingen varieras och anpassas till behovet för varje del av fältet. Det kan innebära en årlig vinst på 28 300 kronor per år.
  9. Strukturkalkning ökar markens bördighet samtidigt som risken för läckage av växtnäringsämnen minskar. Det är ett fint exempel på hur produktion och miljö kan gå hand i hand.   
  10. Greppa Näringen erbjuder möjligheten att få ett praktiskt test av hur jämnt din mineralgödselspridare faktiskt sprider gödseln. På vår växtodlingsgård ger detta en ökad skörd med 0,7 procent, till ett värde av 10 300 kronor per år.

Beskrivning av exempelgården

Grisgård med 200 suggor och 1000 slaktsvinsplatser i Östergötland. 210 hektar åkermark där jorden är en mellanlera.

  • 120hektar höstvete
  • 60 hektar vårkorn
  • 30 hektar raps

Relaterade länkar

Proteintipset är en mötesplats där du kan köpa och sälja svenska proteingrödor.

Filmer

Se LRFs film om hur odling av åkerböna på en grisgård förbättrar både växtföljd och foderstat.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp