Genom att odla åkerbönor minskar utsläpp i samband med odling och transport av sojabönor samt bidrar till en årlig resultatförbättring. Foto: Katarina Holstmark, Jordbruksverket
Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
Exempelgårdens nuvarande växtföljd är väldigt spannmålsintensiv, med raps var sjunde år som det enda avbrottet i växtföljden. Genom att ersätta vetet med åkerbönor på 30 hektar minskar behovet av kväve med 2 754 kilo kväve, vilket med ett kvävepris på 11 kronor per kilo innebär en besparing på 30 300 kronor.
Samtidigt får de även en förfruktseffekt som enligt beräkningar ger högre skördar på i snitt 600 kilo per hektar i de efterföljande grödorna. Åkerbönorna som produceras används sedan som proteinfoder till slaktgrisarna på gården. Med åkerböna i foderstaten måste foderstaten kompletteras med rapsmjöl för att nå upp till rätt proteinnivå.
Med Soja | Med åkerböna | |||
---|---|---|---|---|
%-andel | kg/slaktgris | %-andel | kg/slaktgris | |
Spannmål | 89 | 214 | 80 | 196 |
Sojamjöl | 8 | 19 | - | - |
Åkerböna | - | - | 12 | 29 |
Rapsmjöl | - | - | 5 | 12 |
Övriga ingredienser (Lysin, fytas etc) | 3 | 7 | 3 | 7 |
I exemplet har vi räknat med priserna i tabellen nedan för huvudingredienserna i foderstaten. Det innebär i vårt exempel att skillnaden i kostnad för de två foderstaterna är marginell, det skiljer 0,01 öre per megajoule vilket för hela slaktgrisuppfödningen innebär en total skillnad på 700 kronor.
Pris kr/kg | |
---|---|
Spannmål, produktionspris | 1,20 |
Spannmål, försäljningspris | 1,80 |
Åkerböna, produktionspris | 2,00 |
Rapsmjöl, inköpspris | 2,50 |
Sojamjöl, inköpspris | 3,50 |
Genom att börja odla åkerbönor blir lantbrukaren på vår exempelgård mindre beroende av världsmarknadspriset på soja, samtidigt som klimatpåverkan från gården minskar. I en foderstat med åkerbönor behövs mindre spannmål än i en sojabaserad foderstat.
Tillsammans med den förbättrade växtföljden som leder till en högre avkastning per hektar för spannmålen så kompenseras en del av den minskade intäkten för att arealen kunde använts för att producera spannmål till försäljning. Totalt blir den producerade mängden vete för avsalu 27 ton lägre än den var med den tidigare foderstaten med soja, vilket ger en resultatminskning på 16 200 kronor för spannmålen.
Producerad mängd (ton) | Utan åkerböna | Med åkerböna | Skillnad i produktion | Skillnad i foderåtgång | Skillnad i mängd för avsalu |
---|---|---|---|---|---|
Vete | 735 | 615 | -120 | -93 | -27 |
Korn | 345 | 375 | +30 | +30 | 0 |
Som tabellen nedan visar så innebär åkerböna i växtföljden på exempelgården att resultatet förbättras med 14 800 kronor per år.
Resultatpåverkan | |
---|---|
Minskad kväveanvändning | 30 300 kr |
Mindre spannmål för avsalu | -16 200 kr |
Minskad foderkostnad | 700 kr |
Totalt | 14 800 kr |
Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund
Beskrivning av exempelgården
Grisgård med 200 suggor och 1000 slaktsvinsplatser i Östergötland. 210 hektar åkermark där jorden är en mellanlera.
Relaterade länkar
Proteintipset är en mötesplats där du kan köpa och sälja svenska proteingrödor.
Relaterade broschyrer
Läs mer i Greppa Näringens skrifter.
Filmer
Se LRFs film om hur odling av åkerböna på en grisgård förbättrar både växtföljd och foderstat.