Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Proteinfoder, klimat

Genom att odla åkerbönor minskar utsläpp i samband med odling och transport av sojabönor samt bidrar till en årlig resultatförbättring. Foto: Katarina Holstmark, Jordbruksverket

Ersätt sojan med eget proteinfoder

Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.

Exempelgårdens nuvarande växtföljd är väldigt spannmålsintensiv, med raps var sjunde år som det enda avbrottet i växtföljden. Genom att ersätta vetet med åkerbönor på 30 hektar minskar behovet av kväve med 2 754 kilo kväve, vilket med ett kvävepris på 11 kronor per kilo innebär en besparing på 30 300 kronor.

Samtidigt får de även en förfruktseffekt som enligt beräkningar ger högre skördar på i snitt 600 kilo per hektar i de efterföljande grödorna. Åkerbönorna som produceras används sedan som proteinfoder till slaktgrisarna på gården. Med åkerböna i foderstaten måste foderstaten kompletteras med rapsmjöl för att nå upp till rätt proteinnivå.

Jämförelse av foderstater med soja resp. åkerböna till slaktgrisarna

Beskriver tabellens innehåll
 Med Soja Med åkerböna 
%-andelkg/slaktgris%-andelkg/slaktgris
Spannmål8921480196
Sojamjöl819--
Åkerböna--1229
Rapsmjöl--512
Övriga ingredienser (Lysin, fytas etc)3737

I exemplet har vi räknat med priserna i tabellen nedan för huvudingredienserna i foderstaten. Det innebär i vårt exempel att skillnaden i kostnad för de två foderstaterna är marginell, det skiljer 0,01 öre per megajoule vilket för hela slaktgrisuppfödningen innebär en total skillnad på 700 kronor.

Foderpriser​

Beskriver tabellens innehåll
 Pris kr/kg
Spannmål, produktionspris1,20
Spannmål, försäljningspris1,80
Åkerböna, produktionspris2,00
Rapsmjöl, inköpspris2,50
Sojamjöl, inköpspris3,50

Genom att börja odla åkerbönor blir lantbrukaren på vår exempelgård mindre beroende av världsmarknadspriset på soja, samtidigt som klimatpåverkan från gården minskar. I en foderstat med åkerbönor behövs mindre spannmål än i en sojabaserad foderstat.

Tillsammans med den förbättrade växtföljden som leder till en högre avkastning per hektar för spannmålen så kompenseras en del av den minskade intäkten för att arealen kunde använts för att producera spannmål till försäljning. Totalt blir den producerade mängden vete för avsalu 27 ton lägre än den var med den tidigare foderstaten med soja, vilket ger en resultatminskning på 16 200 kronor för spannmålen.

Skillnad i mängd spannmål med och utan åkerböna i växtföljden

Beskriver tabellens innehåll
Producerad mängd (ton)Utan åkerbönaMed åkerbönaSkillnad i produktionSkillnad i foderåtgångSkillnad i mängd för avsalu
Vete735615-120-93-27
Korn345375+30+300

Som tabellen nedan visar så innebär åkerböna i växtföljden på exempelgården att resultatet förbättras med 14 800 kronor per år.

Ekonomisk påverkan av att införa åkerböna i växtföljden

Beskriver tabellens innehåll
 Resultatpåverkan
Minskad kväveanvändning30 300 kr
Mindre spannmål för avsalu-16 200 kr
Minskad foderkostnad700 kr
Totalt14 800 kr

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.
  2. Det krävs inga stora mängder växtskyddsmedel på fel ställe för att förorena ett vattendrag. Till exempel kan resterna som finns på en dunks folieförslutning förorena 33 kilometer av ett dike, som är en meter brett och 0,3 meter djupt, om de når ytvattnet. 
  3. Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.
  4. Du som har en ensidig växtföljd med stråsäd kan få bra lön för mödan med att vara kreativ och lägga in oljeväxter eller rent av vall. Det ger högre skörd, gör jorden friskare, motverkar växtföljdssjukdomar och ger lägre läckage av kväve.
  5. Du kan minska bränsleförbrukningen med upp till 20 procent genom att köra sparsamt. En minskning med bara 10 procent kan innebära en besparing på 12 200 kronor per år.
  6. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  7. Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.
  8. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  9. Strukturkalkning ökar markens bördighet samtidigt som risken för läckage av växtnäringsämnen minskar. Det är ett fint exempel på hur produktion och miljö kan gå hand i hand.   
  10. Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.

Beskrivning av exempelgården

Grisgård med 200 suggor och 1000 slaktsvinsplatser i Östergötland. 210 hektar åkermark där jorden är en mellanlera.

  • 120hektar höstvete
  • 60 hektar vårkorn
  • 30 hektar raps

Relaterade länkar

Proteintipset är en mötesplats där du kan köpa och sälja svenska proteingrödor.

Filmer

Se LRFs film om hur odling av åkerböna på en grisgård förbättrar både växtföljd och foderstat.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp