Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

 övergödning

Försök visar att tidiga vallbrott kan orsaka stor utlakning av kväve. Även om de följs av höstsäd.
Foto: Mårten Svensson

Bryt inte vallar tidigt på hösten

Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen

Vall är landets vanligaste gröda och betraktas ofta som den mest ”miljövänliga” då den ger lägre kväveutlakning, lägre fosforläckage än grödor i öppen odling och kräver mindre växtskydd. Men just när vallen tjänat ut och ska brytas är ett kritiskt tillfälle för utlakning av kväve.

Mer kväve än växternas behov

Försök visar att tidiga vallbrott kan orsaka stor utlakning av kväve. Även om de följs av höstsäd. Det beror på att det under vallens livslängd hunnit byggas upp stor biomassa i rötter och vallsvål. När vallen vänds och brukas ner börjar all den näring som varit bunden att frigöras.

Om vallen bryts tidigt, i detta sammanhang menas september så att höstsäd hinner sås i normal tid är det fortfarande så pass varmt så att denna nedbrytning sker hyfsat fort. Det är helt enkelt så att det är mer kväve som frigörs än vad höstvetet behöver på hösten. Försök där kväveupptaget i höstvete mätts visar ett upptag på 10-20 kilo kväve per hektar vid normal såtidpunkt, kring 20 september. Betydligt större mängd kväve än så frigörs oftast efter vallbrott.

Bättre att bryta vallen sent på hösten

Att exempelvis höstvetet är grönt och frodigt en tid efter vallbrott betyder inte att det har stoppat läckaget. Kvävemängden som frigörs är oftast stor nog för att räcka till en fin start för vetet och dessutom för att utlakas. Å ena sidan har vetet räddat det kväve som det ändå tog upp från att läcka. Å andra sidan är det ovanligt att bryta vallar tidigt om det inte ska sås höstsäd efter och ur läckagesynpunkt är sent vallbrott det bästa.

Har du möjlighet att frångå tidiga vallbrott så är senhösten som regel ett bättre alternativ än våren. Sent på hösten hinner inte kvävet frigöras och läcka innan och under vintern. Samtidigt så frigörs kvävet bättre i fas med en vårsådd grödas behov jämfört med vid ett vårvallbrott. Då finns risken att vallkvävet frigörs för sent på sommaren.

5 tips vid tidigt vallbrott

Om du ändå tycker att de praktiska och ekonomiska fördelarna är så pass
stora och inte tycker att det finns vettiga alternativ kan du ändå göra
bra saker för att minska kväveutlakningen vid tidiga vallbrott.

  • Försök bryta vallen när den är så nyskördad som möjligt. Alltså att det inte ska vara mycket återväxt gräs och klöver på den. Ju längre återväxten hunnit bli desto större kvävemängd brukas ner i jorden den dag du bryter vallen.

  • Sprid inte fast- eller flytgödsel på vallen före vallbrott. Ur praktisk synpunkt är det lockande då vallsvålen bär tunga ekipage och sensommar och tidig höst brukar det vara som torrast och då bär det bra att köra. Men den sammanlagda kvävemängden från både stallgödsel och nedbrukad vall blir alldeles för stor för en höstsådd gröda.

  • Så hellre höstraps än höstvete efter vallbrott. Rapsen har mycket större behov av kväve på hösten och då blir kväveutnyttjandet bättre och utlakningen lägre.

  • Var extra betänksam med tidigt vallbrott om vallen fortfarande består av klöver.

  • Ju mer du kan senarelägga sådd av höstsäden och därmed också vallbrottet desto mindre kväve hinner frigöras och läcka.

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
  2. Det finns mycket du kan göra på din gård för att minska påverkan på miljön och klimatet. Här samlar vi ett antal åtgärder där många även är bra för ekonomin på gården. Filtrera vilka åtgärder du är intresserad av i listan till höger.
  3. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  4. Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.
  5. Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.
  6. Det krävs inga stora mängder växtskyddsmedel på fel ställe för att förorena ett vattendrag. Till exempel kan resterna som finns på en dunks folieförslutning förorena 33 kilometer av ett dike, som är en meter brett och 0,3 meter djupt, om de når ytvattnet. 
  7. Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.
  8. Ur ett klimatperspektiv är det viktigt att välja foder med låg klimatpåverkan. Fodermedel med låg klimatpåverkan är foder som kommer från grödor som odlas med låga kvävegödselgivor men ändå har en tillfredsställande avkastning.
  9. Du som har en ensidig växtföljd med stråsäd kan få bra lön för mödan med att vara kreativ och lägga in oljeväxter eller rent av vall. Det ger högre skörd, gör jorden friskare, motverkar växtföljdssjukdomar och ger lägre läckage av kväve.
  10. Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet .

Relaterade länkar

Läs mer om orsakerna till övergödning.

Filmer

Se Greppa Näringens film om grovfoderodling.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp