Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

 övergödning

Försök visar att tidiga vallbrott kan orsaka stor utlakning av kväve. Även om de följs av höstsäd.
Foto: Mårten Svensson

Bryt inte vallar tidigt på hösten

Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen

Vall är landets vanligaste gröda och betraktas ofta som den mest ”miljövänliga” då den ger lägre kväveutlakning, lägre fosforläckage än grödor i öppen odling och kräver mindre växtskydd. Men just när vallen tjänat ut och ska brytas är ett kritiskt tillfälle för utlakning av kväve.

Mer kväve än växternas behov

Försök visar att tidiga vallbrott kan orsaka stor utlakning av kväve. Även om de följs av höstsäd. Det beror på att det under vallens livslängd hunnit byggas upp stor biomassa i rötter och vallsvål. När vallen vänds och brukas ner börjar all den näring som varit bunden att frigöras.

Om vallen bryts tidigt, i detta sammanhang menas september så att höstsäd hinner sås i normal tid är det fortfarande så pass varmt så att denna nedbrytning sker hyfsat fort. Det är helt enkelt så att det är mer kväve som frigörs än vad höstvetet behöver på hösten. Försök där kväveupptaget i höstvete mätts visar ett upptag på 10-20 kilo kväve per hektar vid normal såtidpunkt, kring 20 september. Betydligt större mängd kväve än så frigörs oftast efter vallbrott.

Bättre att bryta vallen sent på hösten

Att exempelvis höstvetet är grönt och frodigt en tid efter vallbrott betyder inte att det har stoppat läckaget. Kvävemängden som frigörs är oftast stor nog för att räcka till en fin start för vetet och dessutom för att utlakas. Å ena sidan har vetet räddat det kväve som det ändå tog upp från att läcka. Å andra sidan är det ovanligt att bryta vallar tidigt om det inte ska sås höstsäd efter och ur läckagesynpunkt är sent vallbrott det bästa.

Har du möjlighet att frångå tidiga vallbrott så är senhösten som regel ett bättre alternativ än våren. Sent på hösten hinner inte kvävet frigöras och läcka innan och under vintern. Samtidigt så frigörs kvävet bättre i fas med en vårsådd grödas behov jämfört med vid ett vårvallbrott. Då finns risken att vallkvävet frigörs för sent på sommaren.

5 tips vid tidigt vallbrott

Om du ändå tycker att de praktiska och ekonomiska fördelarna är så pass
stora och inte tycker att det finns vettiga alternativ kan du ändå göra
bra saker för att minska kväveutlakningen vid tidiga vallbrott.

  • Försök bryta vallen när den är så nyskördad som möjligt. Alltså att det inte ska vara mycket återväxt gräs och klöver på den. Ju längre återväxten hunnit bli desto större kvävemängd brukas ner i jorden den dag du bryter vallen.

  • Sprid inte fast- eller flytgödsel på vallen före vallbrott. Ur praktisk synpunkt är det lockande då vallsvålen bär tunga ekipage och sensommar och tidig höst brukar det vara som torrast och då bär det bra att köra. Men den sammanlagda kvävemängden från både stallgödsel och nedbrukad vall blir alldeles för stor för en höstsådd gröda.

  • Så hellre höstraps än höstvete efter vallbrott. Rapsen har mycket större behov av kväve på hösten och då blir kväveutnyttjandet bättre och utlakningen lägre.

  • Var extra betänksam med tidigt vallbrott om vallen fortfarande består av klöver.

  • Ju mer du kan senarelägga sådd av höstsäden och därmed också vallbrottet desto mindre kväve hinner frigöras och läcka.
  1. Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
  2. Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.
  3. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  4. Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.
  5. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  6. På vår exempelgård innebär en anpassning av foderstaterna till de rekommendationer som SLU ger en årlig vinst på 61 000 kronor.
  7. Med hjälp av en kvävesensor, N-sensor, kan gödslingen varieras och anpassas till behovet för varje del av fältet. Det kan innebära en årlig vinst på 28 300 kronor per år.
  8. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
  9. Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.
  10. Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.

Relaterade rådgivningsbesök

Relaterade länkar

Läs mer om orsakerna till övergödning.

Relaterade broschyrer

Läs mer i Greppa Näringens skrifter.

Filmer

Se Greppa Näringens film om grovfoderodling.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp