Just nu har vi driftstörningar på webbplatsen. Om du upplever problem när du besöker vår webbplats kan du stänga webbläsaren och försöka igen.

Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

N-sensor, övergödning, klimat

Yara N-sensor, monteras på traktorns tak, läser in färgen på grödan och kan därifrån kalibrera hur stort kvävebehov grödan har. Foto: Yara

Använd en kvävesensor

Med hjälp av en kvävesensor, N-sensor, kan gödslingen varieras och anpassas till behovet för varje del av fältet. Det kan innebära en årlig vinst på 28 300 kronor per år.

Kvävesensorn monteras på traktorn och läser av färgen på grödan, vilket efter kalibrering ger en signal om kvävebehovet. Försök visar att i spannmål och oljeväxter kan avkastningen öka med cirka tre procent, samtidigt som risken för liggsäd minskar och tröskkapaciteten ökar.

På vår exempelgård innebär en investering i Yara N-sensor en årlig vinst på 28 300 kronor, räknat med en ränta på fem procent och en avskrivningstid på fem år. I beräkningen har vi räknat med en N-sensor som kräver dagsljus. Vi har även räknat med halva kostnaden för GPS-utrustningen, där andra halvan finns med i beräkningarna för åtgärden Spridning av fosfor enligt markkartan.

Sidan uppdaterades 2019-05-16 av Alexander Regnér

  1. Kväveeffekten av flytgödsel spridd på våren är dubbelt så hög som om den sprids på hösten. Det innebär att kompletteringsgödslingen kan minskas. Värdet av detta är i vårt exempel 9 900 kronor per år.  
  2. Har du mer stallgödseln än du egentligen behöver och tillräckligt med fosfor i jorden samtidigt som grannens mark inte fått någon vitamininjektion genom stallgödsel på decennier? Prova då att sälja gödsel till grannen.
  3. Genom att sänka inkalvningsåldern från 27 månader till 24 månader kan lantbrukaren på denna gård spara ca 46 000 kronor per år. Samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser med 15 ton koldioxidekvivalenter, en mängd motsvarande utsläppen från fem bilar.
  4. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  5. Det krävs inga stora mängder växtskyddsmedel på fel ställe för att förorena ett vattendrag. Till exempel kan resterna som finns på en dunks folieförslutning förorena 33 kilometer av ett dike, som är en meter brett och 0,3 meter djupt, om de når ytvattnet. 
  6. Om tiden på produktionsbete utökas från 3 till 4 månader kan foderkostnaden minskas med 14 400 kronor per år.
  7. Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.
  8. Ur ett klimatperspektiv är det viktigt att välja foder med låg klimatpåverkan. Fodermedel med låg klimatpåverkan är foder som kommer från grödor som odlas med låga kvävegödselgivor men ändå har en tillfredsställande avkastning.
  9. Med högre smältbarhet på grovfodret kan du öka andelen grovfoder i foderstaten och därmed minska kraftfodergivan. I vårt exempel har det inneburit en besparing på 57 000 kronor per år.
  10. Genom att sätta tak över smågrishörnan och investera i ett styrsystem kan du förbättra resultatet med 10 000 kronor per år.

Relaterade länkar

Få hjälp med att räkna på en investering i en kvävesensor.

Vill du veta mer om precisionsodling och få en större överblick över vad du kan göra, så kan du besöka precisionsskolan.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp