Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Anpassa foderstaten, klimat

Genom att minska mängden proteiner och aminosyror till slaktgrisar blir foderkostnaden och kväveläckaget mindre. Foto: Janne Andersson

Anpassa foderstaten

På vår exempelgård innebär en anpassning av foderstaterna till de rekommendationer som SLU ger en årlig vinst på 61 000 kronor.

Proteinfodermedel är generellt dyrare än spannmål och därför blir foderkostnaden högre ju mer protein fodret innehåller. På vår exempelgård används samma fodersammansättning till de dräktiga och de digivande suggorna, vilket innebär att de dräktiga suggorna får ett foder med högre innehåll av protein och fosfor än gällande rekommendationer. För slaktgrisarna används en för stor "säkerhetsmarginal" av aminosyror och protein, vilket gör fodret onödigt dyrt och att läckaget av kväve ökar.

På exempelgården producerar man i nivå med PigWins medeltal för 2011, och fodrets sammansättning motsvarar ett genomsnittligt foder på Greppa Näringens medlemsgårdar. En anpassning av fodrets sammansättning från dagens nivå till SLUs rekommendationer innebär i vårt exempel att foderkostnaden minskar med 61 000 kronor.

Skillnad i foderkostnad

Beskriver tabellens innehåll

 

Med dagens fodersamansättning

Med foder enligt SLUs rekommendationer

Foderkostnad

 

 

Suggor och rekrytering

685 000 kr

669 000 kr

Smågrisar

440 000 kr

440 000 kr

Slaktgrisar

1 629 000 kr

1 584 000 kr

Intäkt

 

 

Smågrisar och slaktgrisar

5 367 000 kr

5 367 000 kr

Intäkt minus foderkostnad

2 613 000 kr

2 674 000 kr

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.
  2. Sedan år 2001 har fånggrödor odlats i stor omfattning i Sverige. Ingen enskild åtgärd har minskat kväveutlakningen mer på senare tid. Dessutom har den en bra verkan på jorden och kolinlagringen och har ökat lantbrukets miljöanseende.
  3. Strukturkalkning ökar markens bördighet samtidigt som risken för läckage av växtnäringsämnen minskar. Det är ett fint exempel på hur produktion och miljö kan gå hand i hand.   
  4. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  5. Greppa Näringen erbjuder möjligheten att få ett praktiskt test av hur jämnt din mineralgödselspridare faktiskt sprider gödseln. På vår växtodlingsgård ger detta en ökad skörd med 0,7 procent, till ett värde av 10 300 kronor per år.
  6. Du kan minska bränsleförbrukningen med upp till 20 procent genom att köra sparsamt. En minskning med bara 10 procent kan innebära en besparing på 12 200 kronor per år.
  7. Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan.  Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.
  8. Det har sagts förut. Fördela djurens gödsel på alla gårdens åkrar. Dessutom minskar risken för att fosfor ska läcka från jordar som blivit uppgödslade med tiden. Samtidigt får alla fält ta del av stallgödselns fördel för bördigheten.
  9. Genom att sätta tak över smågrishörnan och investera i ett styrsystem kan du förbättra resultatet med 10 000 kronor per år.
  10. Du som har en ensidig växtföljd med stråsäd kan få bra lön för mödan med att vara kreativ och lägga in oljeväxter eller rent av vall. Det ger högre skörd, gör jorden friskare, motverkar växtföljdssjukdomar och ger lägre läckage av kväve.

Beskrivning av exempelgården

Grisgård med 200 suggor och 1000 slaktsvinsplatser i Östergötland. 210 hektar åkermark där jorden är en mellanlera.

  • 120hektar höstvete
  • 60 hektar vårkorn
  • 30 hektar raps

Relaterade länkar

Proteintipset är en mötesplats där du kan köpa och sälja svenska fodergrödor.

Filmer

Se LRFs film om hur odling av åkerböna på en grisgård förbättrar både växtföljd och foderstat.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp