Just nu har vi driftstörningar på webbplatsen. Om du upplever problem när du besöker vår webbplats kan du stänga webbläsaren och försöka igen.

Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Anpassa foderstaten, klimat

Genom att minska mängden proteiner och aminosyror till slaktgrisar blir foderkostnaden och kväveläckaget mindre. Foto: Janne Andersson

Anpassa foderstaten

På vår exempelgård innebär en anpassning av foderstaterna till de rekommendationer som SLU ger en årlig vinst på 61 000 kronor.

Proteinfodermedel är generellt dyrare än spannmål och därför blir foderkostnaden högre ju mer protein fodret innehåller. På vår exempelgård används samma fodersammansättning till de dräktiga och de digivande suggorna, vilket innebär att de dräktiga suggorna får ett foder med högre innehåll av protein och fosfor än gällande rekommendationer. För slaktgrisarna används en för stor "säkerhetsmarginal" av aminosyror och protein, vilket gör fodret onödigt dyrt och att läckaget av kväve ökar.

På exempelgården producerar man i nivå med PigWins medeltal för 2011, och fodrets sammansättning motsvarar ett genomsnittligt foder på Greppa Näringens medlemsgårdar. En anpassning av fodrets sammansättning från dagens nivå till SLUs rekommendationer innebär i vårt exempel att foderkostnaden minskar med 61 000 kronor.

Skillnad i foderkostnad

Beskriver tabellens innehåll

 

Med dagens fodersamansättning

Med foder enligt SLUs rekommendationer

Foderkostnad

 

 

Suggor och rekrytering

685 000 kr

669 000 kr

Smågrisar

440 000 kr

440 000 kr

Slaktgrisar

1 629 000 kr

1 584 000 kr

Intäkt

 

 

Smågrisar och slaktgrisar

5 367 000 kr

5 367 000 kr

Intäkt minus foderkostnad

2 613 000 kr

2 674 000 kr

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.
  2. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  3. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
  4. Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.
  5. Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.
  6. Det finns flera saker att göra i stallet både för att djuren ska ha en bra miljö och för att få låg ammoniakavgång från gödseln. Och det behöver inte vara dyra åtgärder. Bra kvävehushållning i växtodlingen börjar redan i stallet på en gård med djur.
  7. Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.
  8. Kväveeffekten av flytgödsel spridd på våren är dubbelt så hög som om den sprids på hösten. Det innebär att kompletteringsgödslingen kan minskas. Värdet av detta är i vårt exempel 9 900 kronor per år.  
  9. Har du mer stallgödseln än du egentligen behöver och tillräckligt med fosfor i jorden samtidigt som grannens mark inte fått någon vitamininjektion genom stallgödsel på decennier? Prova då att sälja gödsel till grannen.
  10. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.

Beskrivning av exempelgården

Grisgård med 200 suggor och 1000 slaktsvinsplatser i Östergötland. 210 hektar åkermark där jorden är en mellanlera.

  • 120hektar höstvete
  • 60 hektar vårkorn
  • 30 hektar raps

Relaterade länkar

Proteintipset är en mötesplats där du kan köpa och sälja svenska fodergrödor.

Filmer

Se LRFs film om hur odling av åkerböna på en grisgård förbättrar både växtföljd och foderstat.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp