Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Anpassa foderstaten, klimat

Genom att minska mängden proteiner och aminosyror till slaktgrisar blir foderkostnaden och kväveläckaget mindre. Foto: Janne Andersson

Anpassa foderstaten

På vår exempelgård innebär en anpassning av foderstaterna till de rekommendationer som SLU ger en årlig vinst på 61 000 kronor.

Proteinfodermedel är generellt dyrare än spannmål och därför blir foderkostnaden högre ju mer protein fodret innehåller. På vår exempelgård används samma fodersammansättning till de dräktiga och de digivande suggorna, vilket innebär att de dräktiga suggorna får ett foder med högre innehåll av protein och fosfor än gällande rekommendationer. För slaktgrisarna används en för stor "säkerhetsmarginal" av aminosyror och protein, vilket gör fodret onödigt dyrt och att läckaget av kväve ökar.

På exempelgården producerar man i nivå med PigWins medeltal för 2011, och fodrets sammansättning motsvarar ett genomsnittligt foder på Greppa Näringens medlemsgårdar. En anpassning av fodrets sammansättning från dagens nivå till SLUs rekommendationer innebär i vårt exempel att foderkostnaden minskar med 61 000 kronor.

Skillnad i foderkostnad

Beskriver tabellens innehåll

 

Med dagens fodersamansättning

Med foder enligt SLUs rekommendationer

Foderkostnad

 

 

Suggor och rekrytering

685 000 kr

669 000 kr

Smågrisar

440 000 kr

440 000 kr

Slaktgrisar

1 629 000 kr

1 584 000 kr

Intäkt

 

 

Smågrisar och slaktgrisar

5 367 000 kr

5 367 000 kr

Intäkt minus foderkostnad

2 613 000 kr

2 674 000 kr

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  2. Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.
  3. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  4. Med hjälp av en kvävesensor, N-sensor, kan gödslingen varieras och anpassas till behovet för varje del av fältet. Det kan innebära en årlig vinst på 28 300 kronor per år.
  5. Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.
  6. Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan.  Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.
  7. Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.
  8. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  9. Strukturkalkning ökar markens bördighet samtidigt som risken för läckage av växtnäringsämnen minskar. Det är ett fint exempel på hur produktion och miljö kan gå hand i hand.   
  10. Du kan minska bränsleförbrukningen med upp till 20 procent genom att köra sparsamt. En minskning med bara 10 procent kan innebära en besparing på 12 200 kronor per år.

Beskrivning av exempelgården

Grisgård med 200 suggor och 1000 slaktsvinsplatser i Östergötland. 210 hektar åkermark där jorden är en mellanlera.

  • 120hektar höstvete
  • 60 hektar vårkorn
  • 30 hektar raps

Relaterade länkar

Proteintipset är en mötesplats där du kan köpa och sälja svenska fodergrödor.

Filmer

Se LRFs film om hur odling av åkerböna på en grisgård förbättrar både växtföljd och foderstat.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp