Genom att minska mängden proteiner och aminosyror till slaktgrisar blir foderkostnaden och kväveläckaget mindre. Foto: Janne Andersson
Anpassa foderstaten
På vår exempelgård innebär en anpassning av foderstaterna till de rekommendationer som SLU ger en årlig vinst på 61 000 kronor.
Proteinfodermedel är generellt dyrare än spannmål och därför blir foderkostnaden högre ju mer protein fodret innehåller. På vår exempelgård används samma fodersammansättning till de dräktiga och de digivande suggorna, vilket innebär att de dräktiga suggorna får ett foder med högre innehåll av protein och fosfor än gällande rekommendationer. För slaktgrisarna används en för stor "säkerhetsmarginal" av aminosyror och protein, vilket gör fodret onödigt dyrt och att läckaget av kväve ökar.
På exempelgården producerar man i nivå med PigWins medeltal för 2011, och fodrets sammansättning motsvarar ett genomsnittligt foder på Greppa Näringens medlemsgårdar. En anpassning av fodrets sammansättning från dagens nivå till SLUs rekommendationer innebär i vårt exempel att foderkostnaden minskar med 61 000 kronor.
Skillnad i foderkostnad
| Med dagens fodersamansättning | Med foder enligt SLUs rekommendationer |
|---|---|---|
Foderkostnad |
|
|
Suggor och rekrytering | 685 000 kr | 669 000 kr |
Smågrisar | 440 000 kr | 440 000 kr |
Slaktgrisar | 1 629 000 kr | 1 584 000 kr |
Intäkt |
|
|
Smågrisar och slaktgrisar | 5 367 000 kr | 5 367 000 kr |
Intäkt minus foderkostnad | 2 613 000 kr | 2 674 000 kr |
Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund
-
Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
-
Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.
-
Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
-
Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen
-
Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
-
Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
-
Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.
-
Det finns flera saker att göra i stallet både för att djuren ska ha en bra miljö och för att få låg ammoniakavgång från gödseln. Och det behöver inte vara dyra åtgärder. Bra kvävehushållning i växtodlingen börjar redan i stallet på en gård med djur.
-
Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.
-
Förbättrat kväveutnyttjande och minskat antal sporer i mjölken innebär en besparing på 6 000 kronor per år. Kväveutnyttjandet ökar vilket leder till minskat näringsläckage.
Beskrivning av exempelgården
Grisgård med 200 suggor och 1000 slaktsvinsplatser i Östergötland. 210 hektar åkermark där jorden är en mellanlera.
- 120hektar höstvete
- 60 hektar vårkorn
- 30 hektar raps
Relaterade länkar
Proteintipset är en mötesplats där du kan köpa och sälja svenska fodergrödor.
Relaterade broschyrer
Läs mer i Greppa Näringens skrifter.
Filmer
Se LRFs film om hur odling av åkerböna på en grisgård förbättrar både växtföljd och foderstat.
