När den smala fåran i mitten inte räcker till rinner vattnet ut på de båda små flacka planen. Foto: Per Lindmark
Anlägg tvåstegsdiken
Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
Tvåstegsdiken har rönt stort intresse i Sverige och används redan i andra länder sedan flera år. De kallas tvåstegsdiken helt enkelt för att dikesslänterna är tvådelade som i ett trappsteg. Den djupa delen i mitten av diket, alltså dikesbotten är smalare än i ett vanligt dike. Samtidigt är slänterna flackare. Det gör diket bredare och då tar det visserligen mer mark i anspråk än ett vanligt dike men har också många fördelar.
Varför ska du välja ett tvåstegsdike?
- De minska växtnäringsförluster och ökar biologisk mångfald.
- Dikessektionen rymmer mer vatten vilket minskar tillfällena när det går fullt och svämmar över.
- Vattenhastigheten vid högflöde minskar vilket minskar erosion i dikeskanterna.
- Genom att mitten på diket har en smalare ränna än ett vanligt dike blir den mer sällan torr på sommaren. Då kan vattenlevande djur klara sig bättre.
- När den smala fåran i mitten inte räcker till rinner vattnet ut på de båda små flacka planen. Då kan jordpartiklar med fosfor fastna och det hinner också ske en viss kväverening som i en våtmark.
Konventionellt trapetsformat dike respektive tvåstegsdike. Källa: Andy Ward, universitetet i Ohio
Tvåsteg på en sida
Som ett alternativ till att göra om båda dikesslänterna till tvåstegsmodellen går det att bara göra ena sidan. Det är bättre än inget. Det kan också vara så att det finns träd längs ena sidan och då kan dessa sparas vilket också är en fördel. En viss beskuggning leder till mindre igenväxning.
Praktiska tips
- Om det aktuella diket ingår i ett dikningsföretag kan det finnas en fastställd dikessektion där läge och djup inte får avvikas ifrån. Då krävs en omprövning av dikningsföretaget.
- Det finns fortfarande få tvåstegsdiken i Sverige och därför är erfarenheterna begränsade. Men de används i andra länder som USA och det finns inget som säger att det inte skulle fungera i Sverige om de är rätt utformade.
- Ett tvåstegsdike tar mer mark i anspråk än ett vanligt dike eftersom det är bredare. Dessutom blir det stora jordmassor som ska flyttas. Det är två kostnadsnackdelar med dessa diken och det ska vägas mot fördelarna för produktionen som finns i punkterna ovan.
- Anläggning av tvåstegsdike är vattenverksamhet och kräver generellt tillstånd från Mark- och miljödomstolen .
Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund
-
Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
-
Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
-
Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.
-
Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.
-
Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet .
-
Det krävs inga stora mängder växtskyddsmedel på fel ställe för att förorena ett vattendrag. Till exempel kan resterna som finns på en dunks folieförslutning förorena 33 kilometer av ett dike, som är en meter brett och 0,3 meter djupt, om de når ytvattnet.
-
Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.
-
Ur ett klimatperspektiv är det viktigt att välja foder med låg klimatpåverkan. Fodermedel med låg klimatpåverkan är foder som kommer från grödor som odlas med låga kvävegödselgivor men ändå har en tillfredsställande avkastning.
-
Du som har en ensidig växtföljd med stråsäd kan få bra lön för mödan med att vara kreativ och lägga in oljeväxter eller rent av vall. Det ger högre skörd, gör jorden friskare, motverkar växtföljdssjukdomar och ger lägre läckage av kväve.
-
Det finns mycket du kan göra på din gård för att minska påverkan på miljön och klimatet. Här samlar vi ett antal åtgärder där många även är bra för ekonomin på gården. Filtrera vilka åtgärder du är intresserad av i listan till höger.
Relaterade länkar
Vill du veta mer om tvåstegsdiken kan du läsa Jordbruksverkets rapport 2013:15
Filmer
Se Jordbruksverkets film om hur du anlägger ett tvåstegsdike.
Relaterade broschyrer
Läs mer i Greppa Näringens skrifter.
