När den smala fåran i mitten inte räcker till rinner vattnet ut på de båda små flacka planen. Foto: Per Lindmark
Anlägg tvåstegsdiken
Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
Tvåstegsdiken har rönt stort intresse i Sverige och används redan i andra länder sedan flera år. De kallas tvåstegsdiken helt enkelt för att dikesslänterna är tvådelade som i ett trappsteg. Den djupa delen i mitten av diket, alltså dikesbotten är smalare än i ett vanligt dike. Samtidigt är slänterna flackare. Det gör diket bredare och då tar det visserligen mer mark i anspråk än ett vanligt dike men har också många fördelar.
Varför ska du välja ett tvåstegsdike?
- De minska växtnäringsförluster och ökar biologisk mångfald.
- Dikessektionen rymmer mer vatten vilket minskar tillfällena när det går fullt och svämmar över.
- Vattenhastigheten vid högflöde minskar vilket minskar erosion i dikeskanterna.
- Genom att mitten på diket har en smalare ränna än ett vanligt dike blir den mer sällan torr på sommaren. Då kan vattenlevande djur klara sig bättre.
- När den smala fåran i mitten inte räcker till rinner vattnet ut på de båda små flacka planen. Då kan jordpartiklar med fosfor fastna och det hinner också ske en viss kväverening som i en våtmark.
Konventionellt trapetsformat dike respektive tvåstegsdike. Källa: Andy Ward, universitetet i Ohio
Tvåsteg på en sida
Som ett alternativ till att göra om båda dikesslänterna till tvåstegsmodellen går det att bara göra ena sidan. Det är bättre än inget. Det kan också vara så att det finns träd längs ena sidan och då kan dessa sparas vilket också är en fördel. En viss beskuggning leder till mindre igenväxning.
Praktiska tips
- Om det aktuella diket ingår i ett dikningsföretag kan det finnas en fastställd dikessektion där läge och djup inte får avvikas ifrån. Då krävs en omprövning av dikningsföretaget.
- Det finns fortfarande få tvåstegsdiken i Sverige och därför är erfarenheterna begränsade. Men de används i andra länder som USA och det finns inget som säger att det inte skulle fungera i Sverige om de är rätt utformade.
- Ett tvåstegsdike tar mer mark i anspråk än ett vanligt dike eftersom det är bredare. Dessutom blir det stora jordmassor som ska flyttas. Det är två kostnadsnackdelar med dessa diken och det ska vägas mot fördelarna för produktionen som finns i punkterna ovan.
- Anläggning av tvåstegsdike är vattenverksamhet och kräver generellt tillstånd från Mark- och miljödomstolen .
Sidan uppdaterades 2015-05-04 av Sofie Logardt
-
Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
-
Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
-
.jpg)
Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.
- Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.
-
Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
-
Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
-
Det har sagts förut. Fördela djurens gödsel på alla gårdens åkrar. Dessutom minskar risken för att fosfor ska läcka från jordar som blivit uppgödslade med tiden. Samtidigt får alla fält ta del av stallgödselns fördel för bördigheten.
-
Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan. Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.
-
Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.
-
Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
Relaterade länkar
Vill du veta mer om tvåstegsdiken kan du läsa Jordbruksverkets rapport 2013:15
Filmer
Se Jordbruksverkets film om hur du anlägger ett tvåstegsdike.
Relaterade broschyrer
Läs mer i Greppa Näringens skrifter.
