Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

tvåstegsdike, fosforläckage, övergödning

När den smala fåran i mitten inte räcker till rinner vattnet ut på de båda små flacka planen. Foto: Per Lindmark

Anlägg tvåstegsdiken

Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.

Tvåstegsdiken har rönt stort intresse i Sverige och används redan i andra länder sedan flera år. De kallas tvåstegsdiken helt enkelt för att dikesslänterna är tvådelade som i ett trappsteg. Den djupa delen i mitten av diket, alltså dikesbotten är smalare än i ett vanligt dike. Samtidigt är slänterna flackare. Det gör diket bredare och då tar det visserligen mer mark i anspråk än ett vanligt dike men har också många fördelar.

Varför ska du välja ett tvåstegsdike?

  • ​Det minskar växtnäringsförluster och ökar biologisk mångfald.
  • Dikessektionen rymmer mer vatten vilket minskar tillfällena när det går fullt och svämmar över.
  • Vattenhastigheten vid högflöde minskar vilket minskar erosion i dikeskanterna.
  • Genom att mitten på diket har en smalare ränna än ett vanligt dike blir den mer sällan torr på sommaren. Då kan vattenlevande djur klara sig bättre.
  • När den smala fåran i mitten inte räcker till rinner vattnet ut på de båda små flacka planen. Då kan jordpartiklar med fosfor fastna och det hinner också ske en viss kväverening som i en våtmark.
Illustration av ett konventionellt trapetsformat dike respektive tvåstegsdike

Konventionellt trapetsformat dike respektive tvåstegsdike. Källa: Andy Ward, universitetet i Ohio


Tvåsteg på en sida

Som ett alternativ till att göra om båda dikesslänterna till tvåstegsmodellen går det att bara göra ena sidan. Det är bättre än inget. Det kan också vara så att det finns träd längs ena sidan och då kan dessa sparas vilket också är en fördel. En viss beskuggning leder till mindre igenväxning.

Praktiska tips

  • Om det aktuella diket ingår i ett dikningsföretag kan det finnas en fastställd dikessektion där läge och djup inte får avvikas ifrån. Då krävs en omprövning av dikningsföretaget.

  • Anläggning av tvåstegsdike är vattenverksamhet och kräver generellt tillstånd från Mark- och miljödomstolen.

  • Det finns fortfarande få tvåstegsdiken i Sverige och därför är erfarenheterna begränsade. Men de används i andra länder som USA och det finns inget som säger att det inte skulle fungera i Sverige om de är rätt utformade.

  • Ett tvåstegsdike tar mer mark i anspråk än ett vanligt dike eftersom det är bredare. Dessutom blir det stora jordmassor som ska flyttas. Det är två kostnadsnackdelar med dessa diken och det ska vägas mot fördelarna för produktionen som finns i punkterna ovan.

Sidan uppdaterades 2019-03-19 av Alexander Regnér

  1. På vår exempelgård innebär en anpassning av foderstaterna till de rekommendationer som SLU ger en årlig vinst på 61 000 kronor.
  2. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
  3. Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.
  4. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  5. Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
  6. Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.
  7. Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.
  8. Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet .
  9. Genom att sänka inkalvningsåldern från 27 månader till 24 månader kan lantbrukaren på denna gård spara ca 46 000 kronor per år. Samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser med 15 ton koldioxidekvivalenter, en mängd motsvarande utsläppen från fem bilar.
  10. Om tiden på produktionsbete utökas från 3 till 4 månader kan foderkostnaden minskas med 14 400 kronor per år.

Relaterade länkar

Vill du veta mer om tvåstegsdiken kan du läsa Jordbruksverkets rapport 2013:15

  • Tvåstegsdiken - ett steg i rätt riktning?länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Filmer

Se Jordbruksverkets film om hur du anlägger ett tvåstegsdike.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp