Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

tvåstegsdike, fosforläckage, övergödning

När den smala fåran i mitten inte räcker till rinner vattnet ut på de båda små flacka planen. Foto: Per Lindmark

Anlägg tvåstegsdiken

Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.

Tvåstegsdiken har rönt stort intresse i Sverige och används redan i andra länder sedan flera år. De kallas tvåstegsdiken helt enkelt för att dikesslänterna är tvådelade som i ett trappsteg. Den djupa delen i mitten av diket, alltså dikesbotten är smalare än i ett vanligt dike. Samtidigt är slänterna flackare. Det gör diket bredare och då tar det visserligen mer mark i anspråk än ett vanligt dike men har också många fördelar.

Varför ska du välja ett tvåstegsdike?

  • ​Det minskar växtnäringsförluster och ökar biologisk mångfald.
  • Dikessektionen rymmer mer vatten vilket minskar tillfällena när det går fullt och svämmar över.
  • Vattenhastigheten vid högflöde minskar vilket minskar erosion i dikeskanterna.
  • Genom att mitten på diket har en smalare ränna än ett vanligt dike blir den mer sällan torr på sommaren. Då kan vattenlevande djur klara sig bättre.
  • När den smala fåran i mitten inte räcker till rinner vattnet ut på de båda små flacka planen. Då kan jordpartiklar med fosfor fastna och det hinner också ske en viss kväverening som i en våtmark.
Illustration av ett konventionellt trapetsformat dike respektive tvåstegsdike

Konventionellt trapetsformat dike respektive tvåstegsdike. Källa: Andy Ward, universitetet i Ohio


Tvåsteg på en sida

Som ett alternativ till att göra om båda dikesslänterna till tvåstegsmodellen går det att bara göra ena sidan. Det är bättre än inget. Det kan också vara så att det finns träd längs ena sidan och då kan dessa sparas vilket också är en fördel. En viss beskuggning leder till mindre igenväxning.

Praktiska tips

  • Om det aktuella diket ingår i ett dikningsföretag kan det finnas en fastställd dikessektion där läge och djup inte får avvikas ifrån. Då krävs en omprövning av dikningsföretaget.

  • Anläggning av tvåstegsdike är vattenverksamhet och kräver generellt tillstånd från Mark- och miljödomstolen.

  • Det finns fortfarande få tvåstegsdiken i Sverige och därför är erfarenheterna begränsade. Men de används i andra länder som USA och det finns inget som säger att det inte skulle fungera i Sverige om de är rätt utformade.

  • Ett tvåstegsdike tar mer mark i anspråk än ett vanligt dike eftersom det är bredare. Dessutom blir det stora jordmassor som ska flyttas. Det är två kostnadsnackdelar med dessa diken och det ska vägas mot fördelarna för produktionen som finns i punkterna ovan.

Sidan uppdaterades 2019-03-19 av Alexander Regnér

  1. Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.
  2. Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.
  3. Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.
  4. Fosfor är en ändlig resurs och priserna stiger. Det är viktigt att bara sprida fosforgödseln där den faktiskt behövs. Med en bättre styrning av gödslingen tjänar vår växtodlingsgård 15 700 kronor per år.
  5. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  6. Det krävs inga stora mängder växtskyddsmedel på fel ställe för att förorena ett vattendrag. Till exempel kan resterna som finns på en dunks folieförslutning förorena 33 kilometer av ett dike, som är en meter brett och 0,3 meter djupt, om de når ytvattnet. 
  7. Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.
  8. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  9. Med hjälp av en kvävesensor, N-sensor, kan gödslingen varieras och anpassas till behovet för varje del av fältet. Det kan innebära en årlig vinst på 28 300 kronor per år.
  10. Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.

Relaterade länkar

Vill du veta mer om tvåstegsdiken kan du läsa Jordbruksverkets rapport 2013:15

  • Tvåstegsdiken - ett steg i rätt riktning?länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Filmer

Se Jordbruksverkets film om hur du anlägger ett tvåstegsdike.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp