Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

tvåstegsdike, fosforläckage, övergödning

När den smala fåran i mitten inte räcker till rinner vattnet ut på de båda små flacka planen. Foto: Per Lindmark

Anlägg tvåstegsdiken

Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.

Tvåstegsdiken har rönt stort intresse i Sverige och används redan i andra länder sedan flera år. De kallas tvåstegsdiken helt enkelt för att dikesslänterna är tvådelade som i ett trappsteg. Den djupa delen i mitten av diket, alltså dikesbotten är smalare än i ett vanligt dike. Samtidigt är slänterna flackare. Det gör diket bredare och då tar det visserligen mer mark i anspråk än ett vanligt dike men har också många fördelar.

Varför ska du välja ett tvåstegsdike?

  • ​De minska växtnäringsförluster och ökar biologisk mångfald.
  • Dikessektionen rymmer mer vatten vilket minskar tillfällena när det går fullt och svämmar över.
  • Vattenhastigheten vid högflöde minskar vilket minskar erosion i dikeskanterna.
  • Genom att mitten på diket har en smalare ränna än ett vanligt dike blir den mer sällan torr på sommaren. Då kan vattenlevande djur klara sig bättre.
  • När den smala fåran i mitten inte räcker till rinner vattnet ut på de båda små flacka planen. Då kan jordpartiklar med fosfor fastna och det hinner också ske en viss kväverening som i en våtmark.
Illustration av ett konventionellt trapetsformat dike respektive tvåstegsdike

Konventionellt trapetsformat dike respektive tvåstegsdike. Källa: Andy Ward, universitetet i Ohio


Tvåsteg på en sida

Som ett alternativ till att göra om båda dikesslänterna till tvåstegsmodellen går det att bara göra ena sidan. Det är bättre än inget. Det kan också vara så att det finns träd längs ena sidan och då kan dessa sparas vilket också är en fördel. En viss beskuggning leder till mindre igenväxning.

Praktiska tips

  • Om det aktuella diket ingår i ett dikningsföretag kan det finnas en fastställd dikessektion där läge och djup inte får avvikas ifrån. Då krävs en omprövning av dikningsföretaget.

  • Det finns fortfarande få tvåstegsdiken i Sverige och därför är erfarenheterna begränsade. Men de används i andra länder som USA och det finns inget som säger att det inte skulle fungera i Sverige om de är rätt utformade.

  • Ett tvåstegsdike tar mer mark i anspråk än ett vanligt dike eftersom det är bredare. Dessutom blir det stora jordmassor som ska flyttas. Det är två kostnadsnackdelar med dessa diken och det ska vägas mot fördelarna för produktionen som finns i punkterna ovan.
  • Anläggning av tvåstegsdike är vattenverksamhet och kräver generellt tillstånd från Mark- och miljödomstolen .
  1. Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
  2. Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.
  3. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  4. Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen
  5. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  6. Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
  7. Det har sagts förut. Fördela djurens gödsel på alla gårdens åkrar. Dessutom minskar risken för att fosfor ska läcka från jordar som blivit uppgödslade med tiden. Samtidigt får alla fält ta del av stallgödselns fördel för bördigheten.
  8. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  9. Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.
  10. Det finns flera saker att göra i stallet både för att djuren ska ha en bra miljö och för att få låg ammoniakavgång från gödseln. Och det behöver inte vara dyra åtgärder. Bra kvävehushållning i växtodlingen börjar redan i stallet på en gård med djur.

Relaterade rådgivningsbesök

Relaterade länkar

Vill du veta mer om tvåstegsdiken kan du läsa Jordbruksverkets rapport 2013:15

  • Tvåstegsdiken - ett steg i rätt riktning?länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Filmer

Se Jordbruksverkets film om hur du anlägger ett tvåstegsdike.

Relaterade broschyrer

Läs mer i Greppa Näringens skrifter.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp