Anlägg skyddszoner

Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.

Skyddszon, kantzon, buffertzon – kärt barn har många namn. Oavsett namnet minskar de fosfortillförsel genom erosion till vattendrag. En stor del av fosforn förloras genom jorderosion, och då kan skyddszonen fungera som ett filter där jordpartiklarna och fosforn fastnar.

Zonen fungerar däremot inte lika bra för kväve eftersom kväve inte binds till jordpartiklar utan är vattenlösligt. Kvävet rinner istället ner till grundvattnet eller ut genom dräneringsrör under skyddszonen.

Varför ska du anlägga en skyddszon?

• Den minskar tillförseln av övergödande fosfor från åkern till vattendrag
• Den minskar också risken för att växtskyddsmedel hamnar i vattnet.
• Den minskar erosionen av jord till vattendraget som annars gör det grumligt.
• Fler växter och djur kan leva i skyddszonen och därför gynnar det den biologiska mångfalden.
• Skyddszonen syns och är en bra reklamskylt för lantbrukets miljöarbete.

Inte bara i Sverige

Skyddszoner är en av de vanligaste miljöåtgärderna i alla de Europeiska länderna. Inte minst har de fått stor utbredning i Finland och Norge där problemen med jorderosion är större än i Sverige. Det råder ganska stor enighet om att de fungerar även om bredd och bästa utformning behöver fortsätta undersökas.