Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.
Skyddszoner utmed öppetdike

En skyddszon bredvid vattendrag minskar avrinning till vattendrag och motverkar övergödning i sjöar och hav.

Anlägg skyddzoner

Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.

Skyddszon, kantzon, buffertzon – kärt barn har många namn. Oavsett namnet minskar de fosfortillförsel genom erosion till vattendrag. En stor del av fosforn förloras genom jorderosion, och då kan skyddszonen fungera som ett filter där jordpartiklarna och fosforn fastnar.

Zonen fungerar däremot inte lika bra för kväve eftersom kväve inte binds till jordpartiklar utan är vattenlösligt. Kvävet rinner istället ner till grundvattnet eller ut genom dräneringsrör under skyddszonen.

Varför ska du anlägga en skyddszon?

  • Den minskar tillförseln av övergödande fosfor från åkern till vattendrag
  • Den minskar också risken för att växtskyddsmedel hamnar i vattnet.
  • Den minskar erosionen av jord till vattendraget som annars gör det grumligt.
  • Fler växter och djur kan leva i skyddszonen och därför gynnar det den biologiska mångfalden.
  • Skyddszonen syns och är en bra reklamskylt för lantbrukets miljöarbete.

Inte bara i Sverige

Skyddszoner är en av de vanligaste miljöåtgärderna i alla de Europeiska länderna. Inte minst har de fått stor utbredning i Finland och Norge där problemen med jorderosion är större än i Sverige. Det råder ganska stor enighet om att de fungerar även om bredd och bästa utformning behöver fortsätta undersökas.

Praktiska tips

  • En skyddszon gör störst nytta på marker som sluttar ner mot ett dike eller vattendrag.
  • Den gör också störst nytta på jordar som är känsliga för erosion. Du som lantbrukare vet bäst själv var matjorden brukar erodera när det regnar mycket eller är blött på vinter och vårvinter.
  • Ibland kan en skyddszon göra miljönytta på ett specifikt ställe på en gård även om  stödvillkoren inte medger ersättning på det stället.

Kontakt

Skicka gärna ett mejl om du vill komma i kontakt med oss eller har några frågor info@greppa.nu

Relaterade rådgivningar

  • Hållbarhetsanalysen

    Vill du se helheten i din gårds miljömässiga hållbarhet? Med Hållbarhetsanalysen får du insikt om nuläget och hur gården ligger till i förhållande till andra jämförbara gårdar. Var finns potentialen till förbättringar?

  • Växtskyddsstrategi potatis

    Potatis är en gröda som ofta kräver mycket bekämpning. Fortfarande behandlar många odlare bladmögel rutinmässigt. Det finns dock betydligt bättre alternativ till kemisk bekämpning.

  • Växtskyddshantering

    God kunskap om växtskyddsmedel och planering är grunden för en säker användning. I den här rådgivningen får du lära dig om risker, säkerhet och miljö, men även hjälp att hitta bra rutiner.