Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

skyddszon, övergödning, fosforutlakning

En skyddszon bredvid vattendrag minskar avrinning till vattendrag och motverkar övergödning i sjöar och hav. Foto: Mårten Svensson

Anlägg skyddszoner

Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.

Skyddszon, kantzon, buffertzon – kärt barn har många namn. Oavsett namnet minskar de fosfortillförsel genom erosion till vattendrag. En stor del av fosforn förloras genom jorderosion, och då kan skyddszonen fungera som ett filter där jordpartiklarna och fosforn fastnar.

Zonen fungerar däremot inte lika bra för kväve eftersom kväve inte binds till jordpartiklar utan är vattenlösligt. Kvävet rinner istället ner till grundvattnet eller ut genom dräneringsrör under skyddszonen.

Varför ska du anlägga en skyddszon?

  • Den minskar tillförseln av övergödande fosfor från åkern till vattendrag
  • Den minskar också risken för att växtskyddsmedel hamnar i vattnet.
  • Den minskar erosionen av jord till vattendraget som annars gör det grumligt.
  • Fler växter och djur kan leva i skyddszonen och därför gynnar det den biologiska mångfalden.
  • Skyddszonen syns och är en bra reklamskylt för lantbrukets miljöarbete.

Inte bara i Sverige

Skyddszoner är en av de vanligaste miljöåtgärderna i alla de Europeiska länderna. Inte minst har de fått stor utbredning i Finland och Norge där problemen med jorderosion är större än i Sverige. Det råder ganska stor enighet om att de fungerar även om bredd och bästa utformning behöver fortsätta undersökas.

Praktiska tips

  • En skyddszon gör störst nytta på marker som sluttar ner mot ett dike eller vattendrag.

  • Den gör också störst nytta på jordar som är känsliga för erosion. Du som lantbrukare vet bäst själv var matjorden brukar erodera när det regnar mycket eller är blött på vinter och vårvinter.

  • Ibland kan en skyddszon göra miljönytta på ett specifikt ställe på en gård även om  stödvillkoren inte medger ersättning på det stället.

Sidan uppdaterades 2019-05-16 av Alexander Regnér

  1. Strukturkalkning ökar markens bördighet samtidigt som risken för läckage av växtnäringsämnen minskar. Det är ett fint exempel på hur produktion och miljö kan gå hand i hand.   
  2. Greppa Näringen erbjuder möjligheten att få ett praktiskt test av hur jämnt din mineralgödselspridare faktiskt sprider gödseln. På vår växtodlingsgård ger detta en ökad skörd med 0,7 procent, till ett värde av 10 300 kronor per år.
  3. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  4. Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.
  5. Du som har en ensidig växtföljd med stråsäd kan få bra lön för mödan med att vara kreativ och lägga in oljeväxter eller rent av vall. Det ger högre skörd, gör jorden friskare, motverkar växtföljdssjukdomar och ger lägre läckage av kväve.

Relaterade länkar

På Jordbruksverkets hemsida kan du läsa mer om miljöersättningar för skyddszoner.

Filmer

Lär dig hur du anlägger blommande kantzoner. Blommor hjälper pollinatörer som humlor, bin och fjärilar. Det ger en rikare biologisk mångfald i odlingslandskapet och kan ge större skördar.

Relaterade broschyrer

Läs mer i Greppa Näringens skrifter.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp