Just nu har vi driftstörningar på webbplatsen. Om du upplever problem när du besöker vår webbplats kan du stänga webbläsaren och försöka igen.

Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

skyddszon, övergödning, fosforutlakning

En skyddszon bredvid vattendrag minskar avrinning till vattendrag och motverkar övergödning i sjöar och hav. Foto: Mårten Svensson

Anlägg skyddszoner

Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.

Skyddszon, kantzon, buffertzon – kärt barn har många namn. Oavsett namnet minskar de fosfortillförsel genom erosion till vattendrag. En stor del av fosforn förloras genom jorderosion, och då kan skyddszonen fungera som ett filter där jordpartiklarna och fosforn fastnar.

Zonen fungerar däremot inte lika bra för kväve eftersom kväve inte binds till jordpartiklar utan är vattenlösligt. Kvävet rinner istället ner till grundvattnet eller ut genom dräneringsrör under skyddszonen.

Varför ska du anlägga en skyddszon?

  • Den minskar tillförseln av övergödande fosfor från åkern till vattendrag
  • Den minskar också risken för att växtskyddsmedel hamnar i vattnet.
  • Den minskar erosionen av jord till vattendraget som annars gör det grumligt.
  • Fler växter och djur kan leva i skyddszonen och därför gynnar det den biologiska mångfalden.
  • Skyddszonen syns och är en bra reklamskylt för lantbrukets miljöarbete.

Inte bara i Sverige

Skyddszoner är en av de vanligaste miljöåtgärderna i alla de Europeiska länderna. Inte minst har de fått stor utbredning i Finland och Norge där problemen med jorderosion är större än i Sverige. Det råder ganska stor enighet om att de fungerar även om bredd och bästa utformning behöver fortsätta undersökas.

Praktiska tips

  • En skyddszon gör störst nytta på marker som sluttar ner mot ett dike eller vattendrag.

  • Den gör också störst nytta på jordar som är känsliga för erosion. Du som lantbrukare vet bäst själv var matjorden brukar erodera när det regnar mycket eller är blött på vinter och vårvinter.

  • Ibland kan en skyddszon göra miljönytta på ett specifikt ställe på en gård även om  stödvillkoren inte medger ersättning på det stället.

Sidan uppdaterades 2019-05-16 av Alexander Regnér

  1. På vår exempelgård innebär en anpassning av foderstaterna till de rekommendationer som SLU ger en årlig vinst på 61 000 kronor.
  2. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
  3. Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.
  4. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  5. Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
  6. Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.
  7. Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.
  8. Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet .
  9. Genom att sänka inkalvningsåldern från 27 månader till 24 månader kan lantbrukaren på denna gård spara ca 46 000 kronor per år. Samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser med 15 ton koldioxidekvivalenter, en mängd motsvarande utsläppen från fem bilar.
  10. Om tiden på produktionsbete utökas från 3 till 4 månader kan foderkostnaden minskas med 14 400 kronor per år.

Relaterade länkar

På Jordbruksverkets hemsida kan du läsa mer om miljöersättningar för skyddszoner.

Filmer

Lär dig hur du anlägger blommande kantzoner. Blommor hjälper pollinatörer som humlor, bin och fjärilar. Det ger en rikare biologisk mångfald i odlingslandskapet och kan ge större skördar.

Relaterade broschyrer

Läs mer i Greppa Näringens skrifter.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp