Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Beskrivande bildtext

Våtmarker renar vattnet från kväve och gynnar den biologiska mångfalden. Foto: Erik Karlsson

Anlägg en våtmark

Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.

Kväve kan renas bort i våtmarker och dammar. Det sker i huvudsak genom så kallad denitrifikation, alltså att nitratkväve i vattnet omvandlas till ofarlig kvävgas. Det är samma process som i ett reningsverk.

Sedan 1995 har nära 8 000 hektar våtmarker anlagts och det har haft stor betydelse både för att minska övergödning och för att främja fåglar och groddjur i åkerlandskapet. Nu har anlagda ”jordbruksvåtmarker” funnits i snart 20 år och det har lett till ny kunskap. Den viktigaste lärdomen är att kvävereningen faktiskt fungerar.  

Fåglar kommer älska den!

En svensk vetenskaplig undersökning visar att fåglar är snabba på att hitta till nyanlagda våtmarker. I en del av Sveriges slättbygder finns idag inte många vattenspeglar kvar efter den torrläggning som gjorts för att få mer åkermark. Det gör att våtmarker just där kan uppskattas extra mycket av fåglar, men våtmarker är förstås värdefulla för fåglar och groddjur överallt. De våtmarker som anlagts i Sverige har gjort att flera arter av fåglar och groddjur räddats från utrotning.

Superdammar designade för fosforrening

Efter 10–20 år med vanliga våtmarker började det komma kunskap om att vissa våtmarker med viss utformning kunde rena bort särskilt mycket fosfor. Med rätt placering på gården och rätt utformning kan en sådan damm vara effektiv i att rena bort främst jordpartiklar dit fosfor är bunden.

Fosfordammarna är alltså till främst för att rena bort den så kallat partikelbundna fosforn. För att jordpartiklarna ska sjunka till botten bör den första delen av dammen vara 1 – 1,5 meter djup och uppta cirka den första fjärdedelen av dammen. Resten av dammen ska vara grundare och ha vattenväxter som kan fungera som filter. Efter några år kan djupdelen behöva tömmas och då kan den fosforn föras tillbaka till åkermarken där den kommer ifrån.

Våtmarksrådgivning

Ta gärna del av Greppa Näringens kostnadsfria rådgivning om våtmarker.
Det finns många komponenter för en lyckad våtmark och alla dessa
detaljer upprepas inte i den här texten, men finns i våtmarksrådgivningen.

Sidan uppdaterades 2019-05-16 av Alexander Regnér

  1. Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
  2. Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.
  3. Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.
  4. Det finns flera saker att göra i stallet både för att djuren ska ha en bra miljö och för att få låg ammoniakavgång från gödseln. Och det behöver inte vara dyra åtgärder. Bra kvävehushållning i växtodlingen börjar redan i stallet på en gård med djur.
  5. Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.
  6. Förbättrat kväveutnyttjande och minskat antal sporer i mjölken innebär en besparing på 6 000 kronor per år. Kväveutnyttjandet ökar vilket leder till minskat näringsläckage.
  7. Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.
  8. Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.
  9. Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet .
  10. Fosfor är en ändlig resurs och priserna stiger. Det är viktigt att bara sprida fosforgödseln där den faktiskt behövs. Med en bättre styrning av gödslingen tjänar vår växtodlingsgård 15 700 kronor per år.

Relaterade länkar

Jordbruksverket har information om stöd till våtmarker med mera.

Läs också boken från Hushållningssällskapet Halland om hur du kan anlägga en våtmark.

  • Praktisk handbok för våtmarksbyggarelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Filmer

Se Jordbruksverket film om hur du kan anlägga en våtmark.

Se Västerviks kommuns film om hur du kan anlägga en fosfordamm.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp