Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Beskrivande bildtext

Våtmarker renar vattnet från kväve och gynnar den biologiska mångfalden. Foto: Erik Karlsson

Anlägg en våtmark

Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.

Kväve kan renas bort i våtmarker och dammar. Det sker i huvudsak genom så kallad denitrifikation, alltså att nitratkväve i vattnet omvandlas till ofarlig kvävgas. Det är samma process som i ett reningsverk.

Sedan 1995 har nära 8 000 hektar våtmarker anlagts och det har haft stor betydelse både för att minska övergödning och för att främja fåglar och groddjur i åkerlandskapet. Nu har anlagda ”jordbruksvåtmarker” funnits i snart 20 år och det har lett till ny kunskap. Den viktigaste lärdomen är att kvävereningen faktiskt fungerar.  

Fåglar kommer älska den!

En svensk vetenskaplig undersökning visar att fåglar är snabba på att hitta till nyanlagda våtmarker. I en del av Sveriges slättbygder finns idag inte många vattenspeglar kvar efter den torrläggning som gjorts för att få mer åkermark. Det gör att våtmarker just där kan uppskattas extra mycket av fåglar, men våtmarker är förstås värdefulla för fåglar och groddjur överallt. De våtmarker som anlagts i Sverige har gjort att flera arter av fåglar och groddjur räddats från utrotning.

Superdammar designade för fosforrening

Efter 10–20 år med vanliga våtmarker började det komma kunskap om att vissa våtmarker med viss utformning kunde rena bort särskilt mycket fosfor. Med rätt placering på gården och rätt utformning kan en sådan damm vara effektiv i att rena bort främst jordpartiklar dit fosfor är bunden.

Fosfordammarna är alltså till främst för att rena bort den så kallat partikelbundna fosforn. För att jordpartiklarna ska sjunka till botten bör den första delen av dammen vara 1 – 1,5 meter djup och uppta cirka den första fjärdedelen av dammen. Resten av dammen ska vara grundare och ha vattenväxter som kan fungera som filter. Efter några år kan djupdelen behöva tömmas och då kan den fosforn föras tillbaka till åkermarken där den kommer ifrån.

Våtmarksrådgivning

Ta gärna del av Greppa Näringens kostnadsfria rådgivning om våtmarker.
Det finns många komponenter för en lyckad våtmark och alla dessa
detaljer upprepas inte i den här texten, men finns i våtmarksrådgivningen.

  1. Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
  2. Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.
  3. På vår exempelgård innebär en anpassning av foderstaterna till de rekommendationer som SLU ger en årlig vinst på 61 000 kronor.
  4. Med hjälp av en kvävesensor, N-sensor, kan gödslingen varieras och anpassas till behovet för varje del av fältet. Det kan innebära en årlig vinst på 28 300 kronor per år.
  5. Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen
  6. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
  7. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  8. Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
  9. Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan.  Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.
  10. Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.

Relaterade rådgivningsbesök

Relaterade länkar

Jordbruksverket har information om stöd till våtmarker med mera.

Läs också boken från Hushållningssällskapet Halland om hur du kan anlägga en våtmark.

  • Praktisk handbok för våtmarksbyggarelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Filmer

Se Jordbruksverket film om hur du kan anlägga en våtmark.

Se Västerviks kommuns film om hur du kan anlägga en fosfordamm.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp