Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

stallgödsellbehållare, flytgödsel, stallgödselbrunn, flytgödselbrunn, analys stallgödsel

En analys av stallgödsel ger viktig information om hur mycket kväve som är tillgängligt. Foto: Urban Wigert

Analysera din stallgödsel

Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.

Riktvärdet för ammoniumkväveinnehåll i flytgödsel är 1,5 kilo per ton gödsel, men värdet varierar kraftigt. I en undersökning av 65 gårdar i Mellansverige varierade värdena från 0,8 till 3,9 kilo ammoniumkväve per ton gödsel. I exemplet har vi räknat med att gårdens gödsel vid analys visat sig innehålla 2,4 kilo ammoniumkväve per ton istället för 1,5 kilo.

Med 25 ton stallgödsel per hektar som myllas och med hänsyn taget till kväveeffekten visar det sig att lantbrukaren sprider 878 kilo kväve mer än riktvärdet visar. I förlängningen innebär detta att kompletteringsgödslingen kan minskas med motsvarande mängd vilket med ett kvävepris på 11 kronor ger en besparing på ca 9 700 kronor.

Det är även viktigt att ta hänsyn till gödselns innehåll av fosfor och kalium. Här är förhållandet det omvända, värdena vid analys ligger ofta något under riktvärdet men variationerna är stora. En fullständig stallgödselanalys där även fosfor och kalium ingår kostar ca 800 kr medan en analys av endast ammoniumkväve kostar ca 300 kronor. Om gården gör en fullständig analys per år hamnar den årliga vinsten på 9 000 kronor.

Beskriver tabellens innehåll
 Med analysvärdenMed schablonvärden
Total mängd ammoniumkväve3 672 kg2 295 kg
Efter hänsyntagen till kväveeffekten2 341 kg1 463 kg
Värde (11 kronor per kilo kväve)25 756 kr16 097 kr

Läs gärna mer om hur du tar hand om stallgödseln på ett bra sätt i Greppa Näringens praktiska råd nr 5: Din stallgödsel är värdefullPDF! samt i artikeln "Gödsla inte med pengarnaPDF".

  1. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  2. Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.
  3. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  4. På vår exempelgård innebär en anpassning av foderstaterna till de rekommendationer som SLU ger en årlig vinst på 61 000 kronor.
  5. Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen
  6. Det har sagts förut. Fördela djurens gödsel på alla gårdens åkrar. Dessutom minskar risken för att fosfor ska läcka från jordar som blivit uppgödslade med tiden. Samtidigt får alla fält ta del av stallgödselns fördel för bördigheten.
  7. Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan.  Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.
  8. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  9. Strukturkalkning ökar markens bördighet samtidigt som risken för läckage av växtnäringsämnen minskar. Det är ett fint exempel på hur produktion och miljö kan gå hand i hand.   
  10. Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.

Beskrivning av exempelgården

Mjölkgård med 80 mjölkkor i Västergötland. 100 hektar åkermark samt 20 hektar naturbeten. Jorden är sandig.

  • 70 hektar vall
  • 20 hektar vårkorn
  • 10 hektar höstvete
  • Flytgödsel
  • Avkastning 9 500 kilo ECM

Relaterade rådgivningsbesök

Relaterade länkar

Räkna på vad din stallgödsel är värd.

Läs mer om stallgödselns påverkan på klimatet.

Relaterade broschyrer

Läs mer i Greppa Näringens skrifter.

Filmer

​Få tips om hur du utnyttjar din stallgödsel på bästa sätt.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp