Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

stallgödsellbehållare, flytgödsel, stallgödselbrunn, flytgödselbrunn, analys stallgödsel

En analys av stallgödsel ger viktig information om hur mycket kväve som är tillgängligt. Foto: Urban Wigert

Analysera din stallgödsel

Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.

Riktvärdet för ammoniumkväveinnehåll i flytgödsel är 1,5 kilo per ton gödsel, men värdet varierar kraftigt. I en undersökning av 65 gårdar i Mellansverige varierade värdena från 0,8 till 3,9 kilo ammoniumkväve per ton gödsel. I exemplet har vi räknat med att gårdens gödsel vid analys visat sig innehålla 2,4 kilo ammoniumkväve per ton istället för 1,5 kilo.

Med 25 ton stallgödsel per hektar som myllas och med hänsyn taget till kväveeffekten visar det sig att lantbrukaren sprider 878 kilo kväve mer än riktvärdet visar. I förlängningen innebär detta att kompletteringsgödslingen kan minskas med motsvarande mängd vilket med ett kvävepris på 11 kronor ger en besparing på ca 9 700 kronor.

Det är även viktigt att ta hänsyn till gödselns innehåll av fosfor och kalium. Här är förhållandet det omvända, värdena vid analys ligger ofta något under riktvärdet men variationerna är stora. En fullständig stallgödselanalys där även fosfor och kalium ingår kostar ca 800 kr medan en analys av endast ammoniumkväve kostar ca 300 kronor. Om gården gör en fullständig analys per år hamnar den årliga vinsten på 9 000 kronor.

Beskriver tabellens innehåll
 Med analysvärdenMed schablonvärden
Total mängd ammoniumkväve3 672 kg2 295 kg
Efter hänsyntagen till kväveeffekten2 341 kg1 463 kg
Värde (11 kronor per kilo kväve)25 756 kr16 097 kr

Läs gärna mer om hur du tar hand om stallgödseln på ett bra sätt i Greppa Näringens praktiska råd nr 5: Din stallgödsel är värdefullPDF! samt i artikeln "Gödsla inte med pengarnaPDF".

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  2. Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.
  3. Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.
  4. Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.
  5. Fosfor är en ändlig resurs och priserna stiger. Det är viktigt att bara sprida fosforgödseln där den faktiskt behövs. Med en bättre styrning av gödslingen tjänar vår växtodlingsgård 15 700 kronor per år.
  6. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  7. Det krävs inga stora mängder växtskyddsmedel på fel ställe för att förorena ett vattendrag. Till exempel kan resterna som finns på en dunks folieförslutning förorena 33 kilometer av ett dike, som är en meter brett och 0,3 meter djupt, om de når ytvattnet. 
  8. Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.
  9. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  10. Med hjälp av en kvävesensor, N-sensor, kan gödslingen varieras och anpassas till behovet för varje del av fältet. Det kan innebära en årlig vinst på 28 300 kronor per år.

Beskrivning av exempelgården

Mjölkgård med 80 mjölkkor i Västergötland. 100 hektar åkermark samt 20 hektar naturbeten. Jorden är sandig.

  • 70 hektar vall
  • 20 hektar vårkorn
  • 10 hektar höstvete
  • Flytgödsel
  • Avkastning 9 500 kilo ECM

Relaterade länkar

Räkna på vad din stallgödsel är värd.

Läs mer om stallgödselns påverkan på klimatet.

Filmer

​Få tips om hur du utnyttjar din stallgödsel på bästa sätt.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp