Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

stallgödsellbehållare, flytgödsel, stallgödselbrunn, flytgödselbrunn, analys stallgödsel

En analys av stallgödsel ger viktig information om hur mycket kväve som är tillgängligt. Foto: Urban Wigert

Analysera din stallgödsel

Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.

Riktvärdet för kväveinnehåll i flytgödsel är 1,5 kilo per ton gödsel, men värdet varierar kraftigt. I en undersökning av 65 gårdar i Mellansverige varierade värdena från 0,8 till 3,9 kilo kväve per ton gödsel. I exemplet har vi räknat med att gårdens gödsel vid analys visat sig innehålla 2,4 kilo kväve per ton istället för 1,5 kilo.

Med 25 ton stallgödsel per hektar som myllas och med hänsyn taget till kväveeffekten visar det sig att lantbrukaren sprider 878 kilo kväve mer än riktvärdet visar. I förlängningen innebär detta att kompletteringsgödslingen kan minskas med motsvarande mängd vilket med ett kvävepris på 11 kronor ger en besparing på ca 9 700 kronor.

Det är även viktigt att ta hänsyn till gödselns innehåll av fosfor och kalium. Här är förhållandet det omvända, värdena vid analys ligger ofta något under riktvärdet men variationerna är stora. En fullständig stallgödselanalys där även fosfor och kalium ingår kostar ca 800 kr medan en analys av endast ammoniumkväve kostar ca 300 kronor. Om gården gör en fullständig analys per år hamnar den årliga vinsten på 9 000 kronor.

Beskriver tabellens innehåll
 Med analysvärdenMed schablonvärden
Total mängd ammoniumkväve3 672 kg2 295 kg
Efter hänsyntagen till kväveeffekten2 341 kg1 463 kg
Värde (11 kronor per kilo kväve)25 756 kr16 097 kr

Läs gärna mer om hur du tar hand om stallgödseln på ett bra sätt i Greppa Näringens praktiska råd nr 5: Din stallgödsel är värdefullPDF! samt i artikeln "Gödsla inte med pengarnaPDF".

  1. Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
  2. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  3. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  4. Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen
  5. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  6. Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
  7. Det har sagts förut. Fördela djurens gödsel på alla gårdens åkrar. Dessutom minskar risken för att fosfor ska läcka från jordar som blivit uppgödslade med tiden. Samtidigt får alla fält ta del av stallgödselns fördel för bördigheten.
  8. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  9. Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.
  10. Det finns flera saker att göra i stallet både för att djuren ska ha en bra miljö och för att få låg ammoniakavgång från gödseln. Och det behöver inte vara dyra åtgärder. Bra kvävehushållning i växtodlingen börjar redan i stallet på en gård med djur.

Beskrivning av exempelgården

Mjölkgård med 80 mjölkkor i Västergötland. 100 hektar åkermark samt 20 hektar naturbeten. Jorden är sandig.

  • 70 hektar vall
  • 20 hektar vårkorn
  • 10 hektar höstvete
  • Flytgödsel
  • Avkastning 9 500 kilo ECM

Relaterade rådgivningsbesök

Relaterade länkar

Räkna på vad din stallgödsel är värd.

Läs mer om stallgödselns påverkan på klimatet.

Filmer

​Få tips om hur du utnyttjar din stallgödsel på bästa sätt.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp