Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

En grupp danska och tyska forskare genomförde fältförsök där de undersökte hur den genetiska variationen av att blanda vetesorter kunde minska angreppen av svampsjukdomar och minska utveckling av fungicidresistens. Foto: Janne Andersson

Sortblandningar effektivt vapen mot fungicidresistens

Svartpricksjuka i stråsäd är ett problem och resistens mot svampmedel är också ett problem. Genom att blanda sorter av höstvete lyckades danska och tyska forskare minska antalet behandlingar och minska risken för uppkomst av resistens.

Svartpricksjuka på vete är ett allvarligt problem som orsakar minskad skörd. Utan behandling kan skördeförluster på 10 – 30 procent inträffa. Dessutom pågår en utveckling mot ökad resistens mot fungicider. Det finns exempel på att verkningsgraden hos den grupp av fungicider som benämns DMI:er har minskat från 80 till 40 procent under en period av endast sex år. Därför menar en grupp danska och tyska forskarna att det behövs flera effektiva strategier mot svamp och mot fungicidresistens än att sänka dosen och att blanda olika preparat. De genomförde fältförsök där de undersökte hur den genetiska variationen av att blanda vetesorter kunde minska angreppen av svampsjukdomar och minska utveckling av fungicidresistens.

Flera vetesorter på sju platser i tre år

Fältförsöken gjordes med höstvete på sju platser i Danmark under de tre åren 2017, 2018 och 2019. Försöket var tudelat och i det första provades sorter efter deras mottaglighet för svamp. Sex rutor med en sort vardera jämfördes med två olika sortblandningar. I den ena blandades tre mottagliga sorter och i den andra tre resistenta sorter. I den andra delen av försöket blandades sorter med olika mottaglighet. I båda försöken provades olika fungicidstrategier med ingen, en, två eller tre behandlingar.

Fler sorter gav mindre behov av fungicider

2018 var ett torrt år men under 2017 och 2019 var det ett högt svamptryck. Sammanlagt provades 24 sortblandningar. I åtta av dessa hjälpte det inte att blanda sorter för att minska antalet nödvändiga behandlingar. I nio fall gav färre behandlingar inte en minskad skörd. I de resterande sju fallen var skörden högre för sortblandningarna med minskad behandling än för de rena sorterna. I tre av de sju var det möjligt att minska antalet behandlingar från en eller två till ingen. Sammanfattningsvis var det i 16 av 24 fall möjligt eller troligen möjligt att minska antalet behandlingar.

- Det är intressanta resultat. Användningar av sortblandningar är liten i Sverige. Ett skäl är att vi odlar mycket brödvete och önskar hög proteinhalt som är kopplat till en viss sort, till skillnad från Danmark där odlingen domineras av fodervete, säger Gunilla Berg Jordbruksverkets Växtskyddscentral.

Antalet mutationer undersöktes

För att studera utvecklingen av resistens undersöktes frekvensen av fyra mutationer i ett enzym som är kopplat till minskad känslighet för fungicider. Mutationerna varierade mellan sorter, år och odlingsplatser men de flesta av sortblandningarna kunde minska frekvensen av mutationer. I det bästa resultatet av sortblandningarna kunde upp till 80 procent av en av de fyra mutationerna reduceras. Men det fanns också en sortblandning där mutationer ökade. Som avslutning menar forskarna att det är första gången det visats att sortblandningar bidrar till minskad utveckling av fungicidresistens och till minskat behov av kemiska behandlingar.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter

  • Med anledning av årets torka

    Vad kan lantbrukare och göra för att se till att det finns tillräckligt med foder till djuren i vinter och rädda grödorna? Den frågan ställer sig allt fler med torråret 2018 fortfarande i färskt minne...

  • Lyckad hjälpsådd i vall ger fördelar för ekonomi och miljö

    Att så in vallfrö i en befintlig vall, så kallad hjälpsådd, kan ha fördelar för både ekonomi och miljö jämfört med att totalrenovera vallen. Men det är inte helt enkelt att lyckas med hjälpsådd. I ett...

  • Full koll på grovfodret från fält till ko

    Vad är avkastningen per hektar? Vad kostar grovfodret? Vad finns i silon? Och vad får korna i ladugården? Oftast registreras detta med antaganden eller uppskattningar. Nya verktyg kan göra skillnad