Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Foto: Pixabay

Nya uppsatser om agroforestry i Sverige

Agroforestry lyfts fram som ett produktivt odlingssystem med en rad positiva effekter ur miljö- och klimatsynpunkt, men tillämpas i begränsad omfattning i Sverige idag. I två nya uppsatser från Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet granskas hinder och möjligheter för en ökad etablering av agroforestry i Sverige.

Båda rapportförfattarna ger en gedigen genomgång av den politik och det regelverk som omgärdar agroforestry samt träd och buskar på jordbruksmark i Sverige idag, men ur delvis olika perspektiv. De pekar på möjligheter, hinder och ger förslag på åtgärder som skulle kunna främja en ökad etablering av agroforestry. 

Skogsjordbruk hamnar mellan stolarna

Hur påverkas tillämpningen av agroforestry av svensk lagstiftning och stödsystem inom jordbruk och skogsbruk? Det är en fråga som undersöks i en uppsats från institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet. I studien intervjuas personer med anknytning till organisationer som arbetar med agroforestry och med policyfrågor inom jord- och skogsbruk på till exempel Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Lantbrukarnas riksförbund.

Att sektorerna skogsbruk och jordbruk är åtskilda är en sak som hindrar utvecklingen av agroforestry, enligt uppsatsen. Detta eftersom agroforestry är ett brukningssystem som hamnar i gränslandet mellan de båda sektorerna. Det finns inga lagar som hindrar agroforestry, men stödsystemen är inte heller utformade för att gynna jordbruksproduktion med vedartade perenner. Det tas inte heller hänsyn till de många funktioner som vedartad vegetation kan fylla i landskapet, enligt en av slutsatserna.

Så tycker lantbrukarna om agroforestry

Den andra uppsatsen från Sveriges lantbruksuniversitet tittar även denna på policyfrågor kring agroforestry och här riktas fokus mot södra Sverige och Danmark. I uppsatsen får vi även en inblick kring lantbrukares inställning till agroforestry och deras erfarenheter av träd på jordbruksmark.

Lantbrukarna ser flera positiva faktorer med att inkludera träd och buskar på jordbruksmark som djurhälsa och djurvälfärd, landskapets estetik, motverkad erosion, förbättrat mikroklimat, ökad pollinering och kolinlagring. Administrativa hinder och regleringar är motverkande faktorer, enligt lantbrukarna.

Silvopastorala system som kombinerar djurhållning och skogsbruk skulle kunna ha stor potential, enligt en av slutsatserna. Uppsatsen avslutas med en rad förslag som skulle kunna gynna agroforestry med syfte att öka mångfalden i landskapet, främja pollinatörer, och öka produktionen av frukt och bär. 

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter

Ingen information tillgänglig