Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Beskrivande bildtext

En grupp danska forskare har läst och sammanställt ett stort antal studier om sätt att hindra kväve och fosfor från odling att nå till vattenmiljön. Foto: Alex Regnér

Våtmark, reglerbar dränering eller bioreaktor – vilket är effektivast?

01 december 2020

En ny sammanställning av vattenprover från 84 platser i 11 länder ger en unik inblick i vilken miljöeffekt våtmarker, reglerbar dränering och bioreaktorer har i jordbrukslandskapet. De har stor effekt men en lyckad placering och dimensionering är avgörande.

Liten skyddszon

Respektive åtgärds placering i landskapet är avgörande för att den ska få god effekt. Foto: Alex Regnér

Ibland gör forskare värdefulla studier som inte är egna mätningar utan som är sammanställningar av andras mätningar. Att läsa en sådan sammanställning kan snabbt ge en överblick över ett forskningsområde. Nu har en grupp danska forskare läst och sammanställt ett stort antal studier om sätt att hindra kväve och fosfor från odling att nå till vattenmiljön. De valde ut: a. våtmarker, b. reglerbar dränering, c. bioreaktor (som är en slags svacka eller damm fylld med exempelvis träflis som filter för att rena vatten som passerar), d. vattenmättad skyddszon och e. integrerad skyddszon. I själva uppsatsen i länken nederst finns en bra bild som illustrerar de fem metoderna.länk till annan webbplats I sammanställningen ingick 42 artiklar med mätningar från 84 platser fördelade över 11 länder. Nästan alla studierna var gjorda i Europa, USA och Kanada.

Alla fem metoderna är effektiva

Sammanställningen visar att alla fem metoderna minskar kvävetillförseln betydligt till vattenmiljön. För fosfor gör metoderna normalt också det men kan tillfälligt fungera som fosforkällor. För vattenmättad skyddszon och integrerad skyddszon kunde forskarna inte få ihop tillräckligt med siffror för att räkna ut medeleffekten och variationen eftersom det ännu finns så få studier. Endast en studie om effekten av vattenmättad skyddszon finns beskriven och där var kväveeffekten 37 procent. Likaså finns det en studie med integrerad skyddszon refererad och där var motsvarande kväveeffekt 26 procent och 48 procent för totaIfosfor. I tabellen nedan är det inte så stor skillnad i genomsnittlig effekt på de tre metoderna men spridningen i hur stor effekten varit i enskilda studier är stor.

Genomsnittlig minskning (procent) av kväve och fosfor. Variation för enskilda studier inom parentes.


Nitratkväve

Totalfosfor

Våtmark

41 (-8 -63)

33 (- 103 – 68)

Reglerbar dränering

50 (19 – 82)

34

Bioreaktor

40 (6 – 79)

få mätningar

 

Tänk ekosystemtjänster och se hela avrinningsområdet

Forskarna är tydliga med att metoderna ovan inte ska vara istället för att minska läckage från själva växtodlingen utan nämner att åtgärder som till exempel fånggrödor är viktiga. De understryker också att varje åtgärd bedömas utifrån om den kan ge flera ekosystemtjänster samtidigt. Exempelvis kan torka motverkas om dräneringen kontrolleras med metoden reglerbar dränering och en våtmark kan utformas så att den fungerar som ett bevattningsmagasin. Respektive åtgärds placering i landskapet är också avgörande för att den ska få god effekt. Forskarna ger vägledning om att i flacka landskap med lutning mindre än en procent kan reglerbar dränering vara lämplig och där det lutar lite mer passar någon av de andra metoderna bättre.


Text: Markus Hoffmann

Sidan uppdaterades 2020-12-01 av Karin Hugosson

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp