Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Beskrivande bildtext

Hypotesen i examensarbetet var att kväveeffektiviteten kan påverkas genom foderstaten och att det finns skillnader mellan olika mikrobsammansättningar i vommen. Foto: Carin Clason

Kväveeffektiviteten hos mjölkkor beror på råproteinhalt och mikroorganismernas arbete

18 november 2020

Kväveeffektiviteten hos mjölkkor minskar när råproteinhalten i foderstaten ökar enligt Huhtanen, P. (2013). Detta tar Kajsa Ståhlberg bland annat upp i sitt examensarbete ”Faktorer som påverkar proteinnedbrytning och kväveeffektivitet” vid SLU.

Syftet med Kajsa Ståhlbergs examensarbetet var att i en litteraturstudie undersöka hur ett maximalt kväveutnyttjande hos mjölkkor kan uppnås, för att minska miljöpåverkan och öka lönsamheten.

Författarens hypotes var att kväveeffektiviteten kan påverkas genom foderstaten och att det finns skillnader mellan olika mikrobsammansättningar i vommen.

Vissa mikroorganismer är bättre kväveutnyttjare

Mjölkkon och vommens mikroorganismer lever i symbios. Mikroorganismerna bryter ned fodret och bygger sedan upp värdefulla näringsämnen som kon kan utnyttja. Vommens mikrober består till största del av bakterier (50-90%), men även av protozoer (encelliga organismer) och svampar och de har olika uppgifter. Vissa är mer specialiserade på att bryta ner proteiner andra på stärkelse eller cellulosa. Proteinet i fodret bryts främst ner av s k proteolytiska bakterier men även av protozoer. Bakterier har visat sig ha en 6-10 gånger högre proteinnedbrytande förmåga än protozoer. Att förändra balansen i mikrofloran är dock svårt. Det viktiga är att underlätta proteinsyntesen genom att säkerställa att rätt nivå av råprotein och energi finns tillgängligt när mikroorganismerna behöver det.

En råproteinhalt i foderstaten på 17 procent bör räcka

Kajsa Ståhlberg refererar i sitt examensarbete till stor del till Pekka Huhtanen (2013). Han gjorde en sammanställning från 91 internationella vetenskapliga studier, som visar att mjölkavkastningen ökar med ökad råproteinhalt, men att merutbytet av det tillförda råproteinet minskar. Huhtanens studie liksom flera andra, visar att brytpunkten för råprotein i mjölkkors foderstat ligger runt 17 procent. Över denna halt minskar kväveutnyttandet rejält.

Kvävutnyttjande speglas av ureamätning

Mjölkurea är ett bra verktyg för utvärdering av vommikrobernas kväveförsörjning och av miljöbelastning från mjölkproduktion. Ureavärdet mäts idag i tankmjölken, vid provmjölkning eller vid vissa gårdsegna system för mätning. Värdena måste tolkas, bland annat utifrån när och hur provet har tagits. Det forskas på nya metoder för att lättare mäta ureavärdet på gårdsnivå. Det är en typ av infraröd analys som även mäter kornas foderintag, men mer utvärdering av metoden behövs innan det kan tillämpas i besättningar.

I Danmark sätter lantbruket ner fötterna!

Hur ser det ut i andra länder med arbetet för bättre kväveutnyttjande? I senaste KvaegNyt från SEGES kan vi läsa om att lantbrukarna har skrivit frivilliga avtal med Miljø- og Fødevareministeriet om att sänka råproteinhalten i mjölkkornas foderstat till att innehålla max 17 procent råprotein. Åtgärden ska följas upp och det är ett led att nå de danska målen för sänkta ammoniakutsläpp. Beräkningsprogrammen NORFOR och DMS i Danmark har infört ett rekommenderat maxvärde på 17 procent i sina foderstatsberäkningar.

 

Text: Carin Clason

Sidan uppdaterades 2020-11-18 av Karin Hugosson

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp