Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Traktor med mineralgödsel

Foto: Mårten Svensson

Mineralgödselkväve av stallgödselkväve

27 oktober 2020

Stallgödselkväve kan förädlas till den grad att det blir mineralgödsel. I områden med överskott av stallgödsel kan det vara en lösning, och en fördel är att det kan ersätta tillförsel av nytt reaktivt kväve. Dessutom ger det lägre klimatavtryck per kg N enligt en ny rapport av EU:s Joint Research Center.

För att nå målen i EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi behöver användningen av de årliga 1 400 miljoner ton stallgödsel som produceras i Europa förbättras. Om kvävet i stallgödsel utnyttjas effektivare behöver mindre nytt kväve föras in i livsmedelssystemet med kemisk eller biologisk kvävefixering. EU:s Nitratdirektiv styr till stor del användningen av stallgödsel och reglerar att max 170 kg kväve får tillföras åkermarken per ha och år. I områden där tillgången är större än så blir överskottsgödseln ett särskilt problem. EU kommissionens vetenskapscenter JRC – Joint Research Center har publicerat en rapport om hur stallgödsel kan processas till en kvävefraktion som har samma egenskaper för växtupptag som mineralgödsel. För ändamålet har vetenskapscentret lanserat begreppet RENURE som är en konstruktion av Recovered Nitrogen from Manure. I projektet har forskarna tagit fram kriterier för vilka produkter som ska få kallas RENURE och samtidigt som recirkulationen i samhället ökar får det inte innebära ökade risker för miljön eller för hälsan.

Först gödselprover, sedan beräkningsmodell

Forskarna gjorde en grundlig genomgång av vilka metoder som används idag för att förädla stallgödsel och såg att cirka 8 procent av Europas stallgödsel förädlas. Det finns olika tekniker för att separera stallgödsel i vätskedel och fast del och förenklat beskrivet hamnar en stor del av kvävet i vätskan. Ur vätskan kan sedan mineralkväve utvinnas och koncentreras.

De samlade sedan in 112 stallgödselprover från 35 anläggningar i fyra länder där stallgödsel förädlas. I nästa steg konstruerades en beräkningsmodell där RENURE jämfördes med mineralgödselkväve, eller HB-kväve (Haber-Bosch) som utredarna kallar det. Egenskaperna som jämfördes var effekten av RENURE som ersättning för mineralkväve och hur risken för kväveutlakning påverkas.

Kvalitetskrav på en RENURE-produkt

I det omfattande utredningsarbetet gjorde utredarna också växtförsök där majs, vete och rajgräs tillfördes 170 kg N /ha med olika RENURE-produkter. Till slut kom de fram till att för att en förädlad stallgödselprodukt ska kvalificera sig som ett RENURE ska bland annat:

  • minst 90 procent av kväveinnehållet vara mineralkväve.
  • märkning ske med tydlig varudeklaration där det faktiska innehållet av N, P, K inte får skilja mer än 25 procent från angivelsen.
  • innehållet av koppar och zink inte överstiga mer än 0,3 respektive 0,8 gram per kg ts

Det är i övrigt viktigt, på samma sätt som för mineralgödsel och för stallgödsel, att regler för spridningstidpunkter och mängder följs vid användning av RENURE.

Utredarna skriver också att; produktion av ett kg kväve som RENURE leder till ett betydligt lägre klimatavtryck än ett kg HB-kväve om det inte transporteras lägre än 25 kilometer. Enligt beräkningarna är avtrycket 0,5 – 1,3 kg CO2-ekv per kg N för RENURE jämfört med cirka 3 kg CO2-ekv.

Text: Markus Hoffman

Sidan uppdaterades 2020-10-27 av Karin Hugosson

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp