Djup placering av mineralgödselkväve minskade lustgasavgång

Kan djup placering av mineralgödsel i samband med sådd minska lustgasavgången utan att äventyra skörden? Ja, det visas i ett tvåårigt försök med vårsäd utanför Uppsala.

Internationella studier har visat att en djupare placering av mineralgödselkväve kan minska avgången av lustgas. Men frågan är om det stämmer för en del av de förhållanden som råder i Sverige? En grupp markforskare på SLU i Uppsala testade hypotesen att en djupare placering av kvävegödseln ökar skörden samtidigt som gasavgången av lustgas minskar.

Grunt och djupt och mittemellan

Försöket gjordes på lerjorden på Säby utanför Uppsala. År 2016 såddes vårvete och tillfördes kvävegödsel i form av ammoniumnitrat, 120 kg N per ha. År 2017 såddes vårkorn som gödslades med 105 kg N per ha . De gödselplaceringsdjup som studerades var 7 och 20 centimeter samt en ”mix” där halva kvävegivan placerades på 7 och resten på 20 centimeter. Alla tre behandlingar jämfördes med odling utan kvävegödsling. Sådd och gödsling gjordes samtidigt med en maskin av märket Väderstad Spirit.

Den första gasmätningen gjordes direkt vid sådd och under det första försöksåret sammanlagt åtta gasmätningar och forskarna försökte pricka in tillfällen med regn. Under det andra året gjordes många fler mätningar.

Avgång av lustgas

Under 2016 var gasavgången från den grunt kvävegödslade signifikant högst. De båda mix- och djupgödslade försöksleden hade en gasavgång som låg mellan det grunda och det ogödslade. Under 2017 då det togs många fler gasprover, var den genomsnittliga gasavgången från det djupgödslade samma som från det ogödslade ledet och lägre än från det grunt gödslade.

Forskarna uttryckte också lustgasavgången i relation till skörden. Lägst avgång hade de ogödslade rutorna med 0,10 och 0,35 g N2O-N per kg kärna för 2016 och 2017. Den djupgödslade hade en avgång om 0,11 och 0,40 g N2O-N per kg kärna och den grunt gödslade 0,15 och 0,70 g N2O-N per kg kärna för respektive år. Som framgår av siffrorna var lustgasavgången betydligt högre under det andra försöksåret.

Hur gick det med skörden?

År 2016 blev skörden i det djupgödslade cirka 11 procent högre än i det grunt gödslade. Kärnans kväveinnehåll ökade i både det djupgödslade och i det mixgödslade, jämfört med det grunt gödslade. Under 2017 sågs inga säkerställda skördeskillnader mellan de tre gödslingsdjupen. Men anmärkningsvärt var att det ogödslade ledet hade något högre skörd än de tre gödslade. Skördarna var överlag låga båda åren och en delförklaring kan vara försommartorka båda åren. Under 2016 påverkades vårvetets växtbetingelser i försöket av mycket ogräs och under 2017 blev uppkomsten sen och ojämn. Men det förtar inte effekten att djup placering av kväve ökade skörden.

Forskarna avslutar med att det är tydligt att djup placering av kvävegödsel kan minska lustgasavgången och öka skörden och att det därför kan vara en viktig del i framtida precisionsodling. Men effekten beror av klimatförhållandena och jordarten på platsen och fler studier behövs före detta kan rekommenderas generellt i rådgivningen.