Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Beskrivande bildtext

En tredjedel av de tillfrågade lantbrukarna i undersökning anlägger nollrutor för att mäta markens mineralisering av kväve. Foto: Karl-Johan Fabó

Lantbrukets osynliga miljöarbete

13 oktober 2020

Det görs fler miljöåtgärder på gårdarna än vad som syns i den officiella statistiken. Precisionsgödsling som minskar kväveutlakningen, egen bekostad strukturkalkning och våtmarker för egna pengar är exempel på ”osynliga” miljöåtgärder.

Bildbeskrivning

De egenfinansierade dammarna syns inte i statistiken. Foto: Alex Regnér

Det finns sedan länge två dominerande officiella faktakällor om vilka miljöåtgärder som görs i lantbruket. Den ena är SCB:s stora gödselmedelsundersökning som görs vart tredje år där cirka 3 000 lantbrukare svarar på många frågor om hantering av stall- och mineralgödsel. Den andra källan är statistik om de olika formerna av miljöersättningar i landsbygdsprogrammet. Men även i Greppa Näringen samlas uppgifter in.

Det görs dock också miljöåtgärder som inte syns i något av dataflödena ovan. För att få ett hum om det gjorde LRF en enkät under sommaren 2020 till cirka 7 000 lantbrukare som är medlemmar i LRF. Cirka 950 svarade vilket är en svarsfrekvens på cirka 14 procent. Enkäten bestod av cirka 50 frågor med tonvikt på mark- och vattenvård och nedan presenteras exempel på några frågor och svar.

Precisionsgödsling på olika sätt

Av de svarande uppger cirka en tredjedel att de anlägger nollrutor för att mäta markens mineralisering av kväve. 20 procent anlitar rådgivare som använder handsensor och cirka 60 procent läser nyhetsbrev från Greppa Näringen och/eller Yara om kväveupptag i nollrutor i höstvete. Av de svarande var det ungefär lika många som gödslar med en N-sensor som använder CropSAT som underlag, men utan att göra en tilldelningsfil. Det går inte att enbart ta statistik från denna undersökning, men svaren indikerar att den sammanlagda arealen där någon av de olika metoderna för precisionsgödsling används är mer än 100 000 hektar men troligen inte överstiger 200 000 hektar.

Fler våtmarker gjorda än man tror

Ungefär lika många har anlagt dammar med egna medel som de som gjort det med pengar från landsbygdsprogrammet och LOVA. De egenfinansierade dammarna syns inte i statistiken. De ”osynliga ” dammarna är troligen mindre effektiva på att rena näringsämnen än dammar som projekterats av en våtmarksrådgivare och som beviljats investeringsstöd. De kan dessutom vara mindre. Å andra sidan är de kanske inte heller oviktiga och kan ha stor betydelse för den lokala biologiska mångfalden. På frågan om varför markägare anlagt en damm svarade de flesta att det var för den biologiska mångfaldens skull följt av motivet vattenrening och som tredje skäl viltvatten. En annan fråga visar att fyra gånger fler än de som redan anlagt en damm skulle göra det om de får hjälp med pappersarbetet och får ekonomiskt stöd.


Fler svar i korthet:

  • Drygt 10 procent av de svarande odlar fång- eller mellangröda utan ersättning och gör det i huvudsak för att på sikt öka markens bördighet.
  • 42 procent av de svarande använder reducerad jordbearbetning på någon del av gården.
  • Problem med ogräs anges vara det största hindret för reducerad jordbearbetning.
  • 36 procent justerar däcktryck för att minska markpackning.
  • 25 procent har strukturkalkat de senaste 10 åren.
  • Fler har strukturkalkat för egna pengar än gjort det genom LOVA-stödet.


Text: Markus Hoffman


Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp