Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

nyskördad vall ligger i strängar på åkern

Foto: Carin Clason

Hur används de svenska gräsmarkerna?

25 augusti 2020

Vall- och betesarealen i Sverige matchar behovet till våra nötkreatur, får och hästar. Det är slutsatsen i en rapport framtagen vid Chalmers. Men det behövs säkrare underlag för mer precisa beräkningar av tillgång och behov ska kunna göras.

Hälften av Sveriges åkerareal (drygt 2,5 miljoner hektar) utgörs av vallar och betesmarker, men denna markanvändning är förvånansvärt lite undersökt och dokumenterad. Skördestatistiken är bristfällig och dessutom är kunskaperna om praktiska skillnader i skötsel och olika odlingsintensiteter av dessa marker dålig.

Information om grovfoderkonsumtion inklusive spill hos olika djurslag är även den otillräcklig liksom vilka djurgrupper som betar naturbetesmarkerna. Rapporten ”Gräsmarkernas användning i jordbruket” redovisar beräkningar och skattningar för hur landets gräsmarker används av dagens gräsätande tamdjur. Rapporten är unik då motsvarande beräkningar inte har gjorts tidigare. Rapporten fokuserar på att redovisa metoder och data som kan ligga till grund för en fortsatt konstruktiv diskussion för hur vi skall ta fram bättre dataunderlag.

Hästarna nyttjar cirka 30 procent av vallen på åkermark

Av drygt 1 miljon hektar vall på åker, dvs både skördad och betad, utnyttjar hästarna ca 30 procent, mjölksektorn 40 procent och djuren i nötköttsproduktion cirka 25procent. Naturbetesmarkerna som utgör cirka 450 000 hektar nyttjas främst av djur i nötköttsproduktionen.

Vallen är mer än foder

Vall och betesmark är viktig för vår livsmedelsförsörjning men den ger också en mängd andra ekosystemtjänster som till exempel pollinering, rekreation och naturupplevelser, bevarande av biologisk mångfald samt inte minst kolinlagring i mark vilken blir mer och mer viktig i klimatdebatten.

Kolinlagringen i svensk åkermark ger en total årlig kolsänka på 2,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Forskarna menar att det är en ökad vallodling som är huvudorsak till detta och att det växande antalet hästar är en förklaring. Författarna vid Chalmers vill även lyfta fram att en ökad vallodling kan kopplas till att grovfodret har uppvärderats i dagens nya foderstatsmodeller, både mjölk- och köttproduktionen använder mer grovfoder än för 15 år sedan. Dessutom har den kraftiga ökningen i mjölkavkastning per ko inneburit en betydligt högre foderkonsumtion.

Foderstater, antal djur och vallavkastning

Rapporten är mycket ambitiös och har beräknat och beskrivit hur jordbrukets gräsmarker används i Sverige. Följande metod användes:

  1. Beräkna förbrukningen av vallfoder och bete till våra gräsätande tamdjur utifrån deras konsumtion (baserat på foderstater) där spill och förluster uppskattats i hela foderkedjan
  2. Beräkna gräsmarkernas produktion.
  3. Beräkna hur stora arealer djuren behöver utifrån punkt 1 och 2 och jämföra tillgänglig areal gräsmarker.

Beräkningarna och skattningarna bygger till stor del på officiell statistik över arealer, djurantal och vallskördar samt forskningsrapporter (till exempel fodersförluster). Eftersom det saknas mycket data över framförallt foderkonsumtion och betesmarkernas avkastning fick flera antaganden och uppskattningar göras i diskussion med experter inom rådgivning och forskning.

Vallareal i balans med konsumtion

Frågan om vi har en överodling av vall i dagens jordbruk besvaras enligt författarna med; troligtvis inte, men för en säkrare beräkning krävs bättre statistik över gräsmarkernas produktion och djurens konsumtion av grovfoder. En viktig kommentar i sammanhanget är också att dessa beräkningar speglar aktuell avkastningsnivå. Sannolikt förekommer det på betydande arealer en skillnad mellan denna och en potentiell högre avkastning.

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp