Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Så ser norska spannmålsodlare på miljöåtgärder

Gräsbevuxna vattenvägar kallas en åtgärd mot erosion i Norge och som lantbrukarna anser är effektiv. Foto: Svein Skøien

Så ser norska spannmålsodlare på olika miljöåtgärder

30 juni 2020

De flesta norska spannmålsodlare har erfarenhet av metoden att inte höstbearbeta jorden för att minska jorderosion under vintern. Däremot har bara 4 procent provat gräsremsor inne på åkern, enligt en enkät bland drygt 1 000 lantbrukare.

Det norska institutet Nibio (Norsk institutt for bioøkonomi) frågade drygt 3 000 spannmålsodlare en mängd frågor om hur de ser på olika åtgärder för att minska näringsläckage från odlingen. Ungefär 1 000 lantbrukare svarade på enkäten som gav många viktiga resultat.

Svaren skilde sig mycket åt eftersom lantbrukarna hade väldigt olika erfarenheter av åtgärder mot näringsläckage. Exempelvis hade 81 procent provat att inte höstbearbeta jorden, medan bara 4 procent hade använt gräsremsor inne på åkern. Undersökningen visade också ett tydligt samband mellan erfarenheter av att ha gjort en enskild åtgärd och sannolikheten att göra den igen.

Gräsremsor motverkar erosion men upplevs problematiska

Åtgärder som går ut på att så in gräs i remsor inne på fälten är effektiva för att motverka jorderosion. Det svarar lantbrukarna att de håller med om.

I Norge används två olika gräsåtgärder inne på fältet. Gräsbevuxna vattenvägar är en remsa av gräs där vatten brukar rinna och skapa jorderosion (motsvarar anpassad skyddszon på svenska). Den andra utgörs av gräsremsor på tvärs mot lutningen.

Den förstnämnda åtgärden betalas med 40 kronor per meter och den andra med 5 kronor per meter, vilket lantbrukarna tycker är lågt. De upplever dessutom att gräset tar upp viktig produktionsareal för livsmedel och är i vägen. För just spannmålsodlare blir det också ett problem att alla inte har redskap för att så in eller slå gräs.

Fosfordammar – stor miljöeffekt men för liten ersättning

Lantbrukarna tror att fosfordammar har stor miljöeffekt, men menar att ett hinder för dem att anlägga dammar är att den ersättning som ges i miljöinvesteringen är för låg. Dessutom tycker en del att det är en begränsning att de själva inte har de maskiner som krävs för att anlägga, utan måste leja en gräventreprenör.

När det gäller tömning av fosfordammen på sediment, drar forskarna slutsatsen att ökad kunskap leder till fler tömningar. Tömning av en fosfordamm på den jord som samlats där är nödvändigt för att upprätthålla dammens funktion men tömningsintervallet kan variera beroende på takten i jordbelastningen och dammens utformning.

Lantbrukarna motiveras både av ekonomiska, agronomiska och miljömässiga aspekter av en enskild åtgärd.”

Forskarna menar att i stora drag kommer ökad ekonomisk ersättning leda till fler genomförda åtgärder, men att det inte är det enda styrmedlet. Lantbrukarna motiveras både av ekonomiska, agronomiska och miljömässiga aspekter av en enskild åtgärd. Styrmedlen kan omfatta både information om själva åtgärden, effekt på vattenmiljön, tänkbar påverkan på produktionen och ekonomisk kompensation.

Källa: Kornprodusenters motivasjon for vannmiljøtiltak. Spørreundersøkelse i Østfold og Akershuslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, av Marianne Bechmann och Asbjørn Veidal, Divisjon for miljø og naturressurser och Divisjon for matproduksjon og samfunn, Nibio rapport, vol 6, nr 82, 2020.

Sidan uppdaterades 2020-06-30 av Teresia Borgman

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp