Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Så kan lantbruket minska sin klimatpåverkan

Att odla mer vall är en åtgärd för att minska klimatpåverkan från lantbruket. Foto: Mårten Svensson

Så kan lantbruket minska klimatpåverkan

23 juni 2020

Klimatpåverkan från det svenska lantbruket kan halveras genom kvävesnåla och kolinlagrande metoder som minskad användning av mineralgödsel, mer vallodling och samverkan mellan djurhållning och växtodling. Det menar intresseorganisationen Ekologiska lantbrukarna utifrån nya rapporten Lantbruket och klimatet – Ett helhetsgrepp.

Så kan lantbruket minska sin klimatpåverkan

Mineralgödsel står för den största delen av det nytillförda kvävet till lantbruket globalt. Mellan 3 och 5 procent av det nytillförda kvävet beräknas hamna i atmosfären som lustgas, enligt rapporten. Foto: Mårten Svensson

Materialet har tagits fram av Ekologiska lantbrukarna på uppdrag av Jordbruksverket som ett led i regeringens Åtgärdsplan för ekologisk produktion och konsumtion. Ansatsen är att försöka ta ett helhetsgrepp på lantbrukets roll för den globala uppvärmningen istället för att fokusera på en fråga i taget.

Rapporten ger en global bild av utsläppen av växthusgaser från lantbruket och effekterna av dem. Den ger också förslag på konkreta åtgärder för att minska klimatpåverkan från svenskt lantbruk. Både ekologiskt och konventionellt lantbruk tas upp, men med särskild fördjupning om det ekologiska lantbrukets klimatpåverkan.

De huvudsakliga källorna till klimatpåverkan från lantbruket globalt identifieras som 1.) lustgas från kvävetillskottet till odlingssystemen, 2.) metan från idisslare och 3) koldioxid från mark och nyodling. De åtgärder som föreslås handlar därför framför allt om att minska utsläppen av växthusgaser från dessa källor.

Minska bildning av lustgas

När det gäller att minska bildning av lustgas handlar det till exempel om att:

  • begränsa insatserna av nytt kväve i form av konstgödsel och/eller biologisk kvävefixering och att välja tidpunkter för gödsling och jordbearbetning som minskar risken för att det ansamlas höga koncentrationer av kväve i marken,
  • utnyttja stallgödseln bättre genom att sprida mindre givor av stallgödsel över större areal och
  • göra åtgärder för en god jordstruktur, till exempel undvika markpackning och underhålla dränering.

När det handlar om att minska metan från idisslare anser man att potentialen i Sverige är liten att påverka idisslarnas metanproduktion med ändrad utfodring, men däremot finns stora möjligheter till detta i småbrukarsystem i Afrika och andra regioner.

Odla eget proteinfoder och mer vall

När det handlar om att minska koldioxiden från mark och nyodling föreslås åtgärder som att:

  • ersätta soja med egenproducerat proteinfoder,
  • öka kolinlagringen genom att lägga till flerårig vall i växtföljden och
  • att öka antalet träd i betesmarker.

Rapporten går också igenom tre olika studier i form av framtidsscenarier där allt jordbruk bedrivs ekologiskt i kombination med en ändrad livsmedelskonsumtion med mindre mängd animalier. De tre olika studierna är gjorda för Norden, EU-28 och Frankrike.

Några slutsatser är att de ekologiska framtidsscenarierna kan minska utsläppen av metan och lustgas och ge en tillräcklig livsmedelsproduktion. Det framhålls att scenarierna är tänkta som diskussionsunderlag och inte utgör prognoser om framtiden eller bevis för att ekologisk produktion och reducerad animalieproduktion är den bästa lösningen för att komma till rätta med lantbrukets klimatpåverkan.

Till materialet hör också en studievägledning med diskussionsfrågor som ska ge möjlighet att fördjupa sig och identifiera möjliga klimatåtgärder på gårdsnivå.

Klimatåtgärder för ekogården

Ekologiska lantbrukarna listar konkreta åtgärder som kan vara aktuella på ekologiska gårdar och som tagits fram utifrån rapporten och genom diskussioner med rådgivare och ekolantbrukare:

  • Anpassa djurantal efter den mängd foder som går att odla på gården.
  • Optimera användningen av stallgödsel
  • Arbeta för att minska alla utsläpp, både stora och små
  • Odla grödor för humankonsumtion
  • Odla vall
  • Sträva efter kretslopp mellan djur och odling
  • Se över foderstaterna till djuren och optimera vallskörden för god kvalitet
  • Producera så mycket mervärden som möjligt

Läs mer:

Lantbruket och klimatet – Ett helhetsgrepplänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Ekologiska lantbrukarna, 2020.

Läs också Greppa Näringens tidigare artiklar om klimatpåverkan och lantbruk, till exempel:
Så kan kolinlagring i marken minska idisslarnas klimatpåverkanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (2019-09-03)

Sidan uppdaterades 2020-06-25 av Teresia Borgman

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp