Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Svenska mjölkkor i världsklass för klimatet

Foto: Janne Andersson

Svenska mjölkkor i världsklass för klimatet

16 juni 2020

När de största mjölkproducerande länderna i världen jämfördes hade svenska kor lägst klimatpåverkan från själva produktionen. När klimatpåverkan från markåtgången för foder inkluderades fick Sverige inte lägst klimatpåverkan, till stor del på grund av att korna går ute och betar.

På uppdrag av den danska motsvarigheten till LRF, Landbrug & Fødevarer, har sex forskare från olika länder skrivit en rapport som publicerats av World Resources Institute (WRI). Syftet var att jämföra dansk mjölk- och grisproduktion med andra länders som en del i arbetet med att nå Landbrug & Fødevarers mål om klimatneutralitet till år 2050.

Kostnad för utebliven kolinlagring

Mjölkproduktionen i 13 länder jämfördes. De vanliga klimatgasutsläppen från själva mjölkproduktionen beräknades. Dessutom beräknades något som forskarna kallar COC – Carbon Opportunity Cost.

Förenklat beskrivet är det den klimatpåverkan som uppstår av att mark används för foderproduktion istället för att vara jungfrulig. Mark där det odlas jordbruksgrödor har ofta varit skog och skulle åter kunna bli skog. Den hade då tidigare en högre kolinlagring och skulle kunna få det igen om marken åter blev skog. Det är en slags utebliven kolinlagring eller alternativkostnad för klimatpåverkan om man så vill. Ju mer mark en lantbrukare använder för att få fram en liter mjölk desto högre COC uppstår alltså.

Svenska mjölkkor har lägst klimatpåverkan

Av de 13 länderna hade de svenska korna lägst utsläpp från själva mjölkproduktionen med 1,21 kilo koldioxidekvivalenter per kilo mjölk. Skillnaden mellan flera länder var mycket liten och inom felmarginalen. För exempelvis Danmark beräknades utsläppen till 1,22. I andra änden av skalan fanns Brasilien med 2,08 kilo koldioxidekvivalenter per kilo mjölk.

Om alternativkostnaden för klimatpåverkan från markåtgången för foderproduktion (COC) räknades in hamnade Sverige i mitten av de 13 länderna. Generellt hade länder med betesdrift högre COC eftersom fodereffektiviteten blev lägre om korna betade jämfört med om gräset skördades och fodrades i stallet.

Dock visade beräkningarna för Nya Zeeland att det gick att åstadkomma låg klimatpåverkan med betesdrift om betet sköttes intensivt. Polen och Brasilien hade båda hög COC.

Ett par av slutsatserna från studien var att skillnaden mellan länderna inte var så stor och som mest 25 procent för 11 av de 13 länderna och att klimatpåverkan från COC var 1,5-2 gånger så stor som utsläppen från själva mjölkproduktionen.

Källa: Comparing the life cycle greenhouse gas emissions of dairy and pork systems across countries using land-use carbon opportunity costlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster av Stefan Wirsenius, Tim Searchinger, Jessica Zionts, Liqing Peng, Tim Beringer och Patrice Dumas, working paper, World resources institute, 2020.

Sidan uppdaterades 2020-06-16 av Teresia Borgman

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp