Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Livscykelanalysen ger ingen fullständig bild av jordbrukets miljöpåverkan

Foto: Carin Clason

Livscykelanalysen ger ingen fullständig bild av jordbrukets miljöpåverkan

05 juni 2020

Dagens livcykelanalysmetodik och studier tenderar att favorisera intensiva jordbrukssystem och misskreditera mindre intensiva system samt ekologisk produktion. Tre forskare från Frankrike, Danmark och Sverige har tillsammans publicerat en artikel med underlag och förslag på hur jordbrukets positiva effekter, som minskad växtskyddsanvändning och ekosystemtjänster, kan vävas in i jordbrukets miljö- och klimatpåverkan.

Intresset för jordbruksproduktionens hållbarhet har ökat och detta har lett till en efterfrågan på information om jordbrukets och livsmedelsproduktionens påverkan på miljön. Är till exempel produkten A bättre eller sämre för miljön än produkten B? Är en omställning av ett produktionssystem till ett annat verkligen bättre för miljön?

Idag är den mest använda metoden för att besvara sådana frågor att upprätta en livscykelanalys (LCA). I en LCA beräknas en produkts påverkan på miljön under hela dess livscykel, det vill säga från till exempel tillverkning av insatsvaror till hantering av avfall. För jordbruksprodukter är det dock vanligt att göra analysen fram till det att produkten lämnar gården, det vill säga till ”gårdsgrinden”.

Med en LCA uppskattas jordbrukssystemets eller produktens miljöpåverkan vanligtvis i form av till exempel resursutnyttjande, utsläpp av miljöskadliga ämnen och utnyttjande av mark, medan förlust av biologisk mångfald och påverkan av kemiska bekämpningsmedel sällan inkluderas då dessa är svårare att kvantifiera. Som helhet är metoden LCA fokuserad på negativ miljöpåverkan och inkluderar inte eventuella positiva effekter.

Livscykelanalysen är bäst anpassad för industrin

Livscykelanalys är som metod bäst anpassad för industrin, där det är naturligt att mäta resultatet per producerad enhet. Coca Cola var det företag som gjorde de första livscykelanalyserna på 70-talet vid övergången från glas- till plastflaskor. Det var först på 90-talet som LCA började användas för jordbruksprodukter och har därefter blivit allt vanligare.

Skillnaden mellan industri- och jordbruksproduktion är att lantbruket förutom produkter även levererar andra värden i form av olika ekosystemtjänsterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Hur dessa värden påverkas är viktiga att inkludera när olika produktionssystem eller produkter i lantbruket ställs mot varandra, inte minst med tanke på hur vi förlorar biologisk mångfald i allt snabbare takt, vilket ett intensivare jordbruk påskyndar.

Mer forskning om bättre analysmetoder

Författarna vill se mer forskning och analysverktyg för att undersöka och utvärdera agroekologiska system. De hänvisar i sin artikel till FN:s hållbarhetsmål. Och liksom andra forskare menar de att nya beräkningsmetoder måste tas fram för att nå dessa mål.

De föreslår rekommendationer och prioriteringar inom tre nyckelområden:

  • Ytterligare indikatorer – till exempel markdegradering och förlust av biologisk mångfald.
  • Ett bredare perspektiv – ekosystemtjänster som pollinering, biologiskt växtskydd med mera gynnas av ett artrikare landskap
  • Indirekta effekter – att analysera och jämföra olika produktionssystem kräver komplex information som till exempel konsumtionsmönster, avkastning av produkter, användning av biprodukter, foder- och matspill med mera.

Forskarnas rekommendationer

Här sammanfattas forskarnas rekommendationer för utvidgade livscykelanalyser:

  • Utvärdera markdegradering, biologisk mångfald och växtskyddseffekter genom att använda de bästa metoderna som finns tillgängliga.
  • Använda både produkt- och arealbaserade enheter.
  • Komplettera LCA med andra analysmetoder, t ex de som finns för ekosystemtjänster, för en mer omfattande analys av jordbrukets funktioner.
  • Ta hänsyn till gårdars skötsel, lokala jordar, klimat och ekosystemtjänster.
  • När indirekta effekter studeras vid övergång till ekologiskt jordbruk måste fler aspekter än enbart markanvändning tas upp.
  • Om indirekta effekter inkluderas måste resultaten tolkas mycket försiktigt på grund av stor osäkerhet.

Källa: Towards better representation of organic agriculture in life cycle assessment, länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönsterHayo M. G. van der Werf, Marie Trydeman Knudsen och Christel Cederberg, Nature Sustainability, 2020.

Sidan uppdaterades 2020-06-05 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp