Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Syra i flytgödsel är effektivt för att minska utsläpp av ammoniak

I studien tillsattes svavelsyra och blandades in i lagringstankar med nötflytgödsel. Foto: Lena Rodhe

Syra i flytgödsel är effektivt för att minska utsläpp av ammoniak

12 maj 2020

Ammoniakavgången från surgjord gödsel blir mycket liten och är i stort sett negligerbar. Det är slutsatsen från en delstudie inom projektet Baltic Slurry Acidification.

Syftet med studien var att utvärdera hur ammoniakavgången minskade i rötad och orötad nötflytgödsel när gödseln surgjordes med svavelsyra.

Resultaten visade att utsläppen från den surgjorda gödseln blev väldigt låg. Tillsatsen av syra minskade ammoniakavgången effektivt oavsett om nötflytgödseln var rötad eller orötad.

Flytgödseln kom från en mjölkkogård med biogasanläggning och lagrades under fyra månader från maj till augusti. För att uppnå ett pH-värde som var lägre än 5,5 behövdes 1,1 liter syra per kubikmeter för den orötade nötflytgödseln och 6,2 liter per kubikmeter för den rötade flytgödseln.

Studien utfördes under den varmaste årstiden när utsläppen av ammoniak är som störst, vilket gör att man troligen fick en större förlust än årsmedelvärdet, enligt rapporten.

Tabellen visar kumulativa utsläpp av ammoniakkväve från de fyra behandlingarna i studien. De negativa värdena förklaras med att när utsläppen skulle beräknas så kunde små koncentrationsskillnader resultera i en negativ siffra.

Skriv tabellbeskrivning här

Behandling

Uppskattade kumulativa utsläpp, (gram kväve per ton flytgödsel)

Utsläpp av ammoniakkväve (som procent av totalkvävet)

Utsläpp av ammoniakkväve (som procent av det totala ammoniakkvävet

Flytgödsel

636

19.3

57.8

Rötad flytgödsel

862

26.1

53.9

Flytgödsel + syra

-234

-7.1

-21.2

Rötad flytgödsel + syra

-50

-1.5

-3.1

Källa (tabell): Ammoniakavgång från flytgödsellager – med och utan surgörning av gödseln av Lena Rodhe, Johnny Ascue, Marianne Tersmeden, Leticia Pizzul, RISE Rapport 2019:51, Uppsala, 2019.

Var uppmärksam på hur betongen påverkas

Svavelsyra kan å andra sidan ge frätskador som påverkar betongen i flytgödselbehållarna negativt. Därför undersöktes i en annan delstudie hur surgörningen påverkar betongytan hos olika betongkvaliteter. Man studerade betong som motsvarade dels bottenplattan och dels prefabricerade väggelement till flytgödsellager samt en betongkvalitet som är särskilt framtagen för att klara lagring av material med lågt pH. Proven utsattes för gödseln under två års tid.

Resultaten visade att den surgjorda gödseln var mer kemiskt aggressiv mot alla tre betongblandningarna till följd av det lägre pH-värdet än den gödsel som inte surgjorts. Totalt sett var den kemiska påverkan ändå ganska svag och det var framförallt den kapillära porositeten som ökade i betongens ytskikt. Störst blev slitaget på den betong som motsvarade bottenplattan och lägst på den betong som var framtagen för material med lågt pH. Här finns därför anledning att vara observant över tid och att som förebyggande åtgärd välja betong av högre kvalitet, skriver forskarna i en delrapport som sammanfattar resultaten.

Projektet Baltic Slurry Acidification pågick mellan 2016 och 2019 och finansierades av Interreg Baltic Sea Region. Syftet med projektet var att minska kväveförluster från djurproduktionen genom surgörning av flytgödsel och därmed minska övergödningen i Östersjön.

Läs mer:

Ammoniakavgång från flytgödsellager – med och utan surgörning av gödselnlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster av Lena Rodhe, Johnny Ascue, Marianne Tersmeden, Leticia Pizzul, RISE Rapport 2019:51, Uppsala, 2019.

Slurry acidification. Micro-structural analysis of concrete after exposure in acidified and non-acidified slurrylänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönsterav Lena Rodhe, Mariusz Kalinowski, Leticia Pizzul, Johnny Ascue och Marianne Tersmeden, RISE Rapport 2019:41, Uppsala, 2019.

Sidan uppdaterades 2020-05-12 av Teresia Borgman

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp