Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Foder eller föda? – Högavkastande kor producerar bra på biprodukter

Biprodukter som testades i avhandlingen var betfiber och melass, rapsmjöl, glycerol, vetekli och drank. Bild: Johanna Karlsson

Foder eller föda? – Högavkastande kor producerar bra på biprodukter

08 maj 2020

Mjölkkor kan producera mycket mjölk på foderstater med biprodukter och en stor andel grovfoder, som praktiskt sett inte innehåller några ingredienser som lämpar sig som livsmedel. Detta bidrar till en mer hållbar livsmedelsproduktion. Det är slutsatserna i en ny avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet.

Foder eller föda? – Högavkastande kor producerar bra på biprodukter

Johanna Karlsson hullbedömer kor på Lövsta forskningsanläggning utanför Uppsala. Foto: Mikaela Lindberg/SLU

Johanna Karlsson försvarade nyligen sin avhandling Mjölkproduktion från gräs och biprodukter, för ökad hållbarhet i mjölkproduktionen vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala.

Det går lika bra med biprodukter

Avhandlingen bygger på fyra studier vid SLU:s försöksstationer på Lövsta respektive Röbäcksdalen. I den första studien jämfördes en foderstat med spannmål och sojamjöl samt ett vallfoder med hög smältbarhet med en foderstat med samma vallfoder men med biprodukterna betfiber, rapsmjöl, vetekli och drank. Korna var i mittlaktation och det uppkom inga skillnader i foderintag eller mjölkproduktion

I den andra studien jämfördes utfodringen av glycerol med utfodring av vetestärkelse (200g/kg torrsubstans). Hypotesen var att glycerol skulle tas upp genom vomväggen och därmed ge en minskad metanproduktion. Det blev dock ingen skillnad i metanproduktionen mellan de två försöksleden. Johanna Karlsson tror att orsaken var att denna foderstat utfodrades i en fullfoderblandning och att glycerolet blev kvar längre i vommen än vad de från början förutspått.

Låg kraftfodergiva fungerade med hög grovfoderkvalitet

I den tredje och fjärde studien prövades två olika nivåer på kraftfodret.

När kor i tidig laktation (studie 3) utfodrades med en stor respektive liten andel biproduktbaserat kraftfoder uppkom ingen skillnad i totalt foderintag, mjölkavkastning, energibalans eller tecken på avvikande metabolism, även om korna som utfodrades med en liten andel kraftfoder minskade mer i vikt än den andra gruppen.

Den fjärde studien pågick under hela laktationen och innefattade endast kor i andra laktation eller äldre. Här fick de kor som fick den låga kraftfodergivan ett lägre totalt foderintag, men det var inga signifikanta skillnader i mjölkavkastning, energibalans, fodereffektivitet eller bioplasmametaboliter mellan de kor som fick stor respektive liten biproduktsbaserad kraftfodergiva. Den högre givan var upp till 12 kg kraftfoder per dag, och den lägre upp till 6 kg per dag.

Mjölkkorna kan producera mer livsmedel än de konsumerar

Idag utfodras djur med många produkter som lika gärna hade kunnat användas som livsmedel. I framtiden behöver en växande befolkning mer livsmedel från åkermarken än vad som produceras idag. Det har också blivit mer konkurrens om vad den odlade markens grödor skall användas till -mat, foder eller bränsle.

Om spannmål och bönor ersätts med biprodukter som rapsmjöl, betfiber och drank så producerar mjölkkorna mycket mer livsmedel än vad de äter. Om foderstaten dessutom har en begränsad kraftfodergiva av biprodukter och en större andel grovfoder så ökar nettoproduktionen av livsmedel ytterligare.

Utmärkt att byta ut sojamjöl mot till exempel rapsmjöl och drank

Johanna Karlsson vill poängtera att det troligtvis inte är möjligt att ersätta all spannmål med betfiber, då det inte finns tillräckligt med betfiber tillgängligt, däremot borde det gå utmärkt att byta ut sojamjöl mot till exempel rapsmjöl och drank. Hon tycker att det skulle vara intressant att framöver titta mer på individuella skillnader mellan mjölkkor i deras förmåga att omvandla stora grovfodergivor till mycket mjölk, men även att vidareutveckla hur man mäter hållbarhet inom livsmedelsproduktionen för att underlätta beslut om hur man bäst använder vilken mark.

Källa: Milk production from grass and byproducts - for improved sustainability of dairy productionlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Johanna Karlsson, Sveriges lantbruksuniversitet, 2020

Sidan uppdaterades 2020-05-08 av Teresia Borgman

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp