Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Källa: Nutrient Cycling in Agroecosystems, 2020.

Över- och underskott av fosfor i Europa framträder med ny svensk metod

Kartor som visar över- och underskott av fosfor i Europas länder blev helt annorlunda när de gjordes mer högupplösta så att enskilda regioner framträdde. Det framkom i ett svenskt forskningsprojekt som nyligen publicerats.

Rasmus Einarsson, doktorand vid Chalmers. Foto: Christian Löwhagen

En av få metoder som är gemensam för att bedöma jordbrukets miljöpåverkan i Europa är att beräkna växtnäringsbalanser. Alla gör det. Metoden har både för- och nackdelar. Den största fördelen är kanske att metoden inte kräver mer data än att den kan utföras av både bönder och stater.

Beräkningen kan göras i olika skalor och EU:s statistikbyrå Eurostat redovisar regelbundet balanser på landsnivå. En sådan beräkning kan dock oavsiktligt dölja över- och underskott i olika delar av landet. Som för Sverige där statistikmyndigheten SCB redovisar att det råder balans för fosfor men där det finns över- och underskott i olika regioner. Och variationen blir ännu större när enskilda gårdars balanser jämförs.

En grupp forskare på Chalmers tekniska högskola har utvecklat en metod för att beräkna fosforbalans i 243 regioner i EU:s 28 medlemsländer. Förklaringen till just 243 regioner är att det är den högsta upplösningen för Eurostats jordbruksstatistik. För varje region har forskarna beräknat en balans med hjälp av officiella uppgifter på gödsling med mineralgödsel och bortförsel av fosfor med skörd. De har även räknat ut mängden fosfor i djurens gödsel med hjälp av antalet djur och varje lands uppgifter om fosforutsöndring.

Stor skillnad mellan land och regioner

Som väntat var det ofta stor skillnad mellan landsbalansen och regioner inom landet. I Frankrike var landsbalansen + 2 kg fosfor per hektar medan det varierade mellan -10 kg fosfor per hektar i regionen Picardy till + 25 kg i Bretagne. Andra regioner med stora överskott var Katalonien och Valencia i Spanien, Po-dalen i Italien och delar av Belgien och Nederländerna. Omfattande djurhållning kännetecknar dessa områden.

En brist i metoden är att den inte tar hänsyn till export av stallgödsel som sker från vissa områden varför de verkliga överskotten kan vara något lägre. Rasmus Einarsson är doktorand på Chalmers och huvudförfattare till rapporten:

Var det något av resultaten som förvånade dig?

– Ja, på sätt och vis är bilden lite mer komplex än jag väntade mig. Det finns en tydlig korrelation mellan hög djurtäthet och höga överskott, men det finns också exempel på regioner som har måttliga överskott trots hög djurtäthet, och även regioner med höga överskott utan hög djurtäthet. Sedan var det också intressant se hur mycket vi kunde höja den geografiska upplösningen. Den nya metoden har förstås vissa begränsningar och osäkerheter, men jag tror ändå att de här regionala balanserna ofta är en bättre indikator än nationella medeltal.

Vilken variation ser ni inom Sverige?

– Jämfört med de flesta EU-länder har Sverige små och ganska homogena fosforbalanser med enstaka kilo underskott eller överskott i de flesta regioner. Det är faktiskt anmärkningsvärt hur nära noll balanserna hamnar och det vore intressant att se vilken bild som framträder om man höjer upplösningen ytterligare.

Jämförelser mellan fosforöverskott i EU28, beräknade på subnationella nivåer (överst) och nationella nivåer (nederst) och med hela UAA som referensområde (vänster) och förutom extensiva gräsmarker (höger). Klicka på bilden för att förstora den. Källa: Nutrient Cycling in Agroecosystems, 2020.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter